Minnesanteckningar

Minnesanteckningar Kompetensutvecklingsdagen 21 mars 2017

Svenska som Andraspråk

Gruppledare: Susann

Dagens ledord: Peppa våra elever att våga ha en dröm!

Scaffolding

• Vi börjar med en presentationsrunda och hälsar Amal välkommen till gruppen. Hon arbetar som språkstödjare i arabiska på Färjestadens skola. Amal berättar om skolan i Syrien och vi gör intressanta jämförelser mellan svensk och syrisk skola.
• Susann informerar om att det finns studiehandledning online att köpa in. Kan vara ett alternativ vid ovanliga språk som tigrinja och kurmanji.
• Redovisning av dagens textuppgift: Vi utgick från tre frågeställningar, alla tre med varsin generell fråga så man skulle kunna vara med i diskussionen utan att ha gjort uppgiften. Textuppgiften var att ta med en elevtext som elev skrivit efter en SO eller NO-lektion som en reflektion över vad eleven lärt sig.

1. Vilken stöttning fick eleven före / under / efter SO/NO-lektionen?

Vilken stöttning får nyanlända elever i SO/NO-undervisning?

2. Vilka ord och begrepp behöver eleven arbeta vidare med i SO/NO?

Hur arbetar eleven med nya ord och begrepp i SO/NO?

3. Vid en analys av elevtext, vilken utveckling / nivå av svenska språket har eleven nått? Hur kan eleven arbeta vidare med explicit och adekvat grammatikundervisning?

Hur analyserar vi en elevtext? Hur utformar vi grammatikundervisningen?

Här följer hur diskussionerna gick:

1.

• eleverna får ganska lite stöttning
• jag som sva-lärare har ingen insyn i hur mycket stöttning som ges
• svårt att stötta, får ingen lektionsplanering innan som studiehandledare
• önskvärt att vara med vid planering av arbetsområdet och bygga in stöttning från början
• tips: dela lektionsplanering via driven
• vi går igenom ord och begrepp innan vi läser en text
• sva-tid går till SO/NO-tid, men blir ett lärtillfälle med lästräning
• alla barn behöver stöttning, skulle gynna de svenska eleverna också
• att ha ett tillåtande klimat, släppa in andra språk på lektionerna, “vad heter det här på arabiska?” ( translanguaging)
• Att stötta kan vara att hålla fast vid en metod en längre tid
• använda mallar vid textskrivning, cirkelmodellen, 4-fältare, 6-rutan
• eleverna känner trygghet i en metod

2.

• utgå från en bild för att lära in nya ord och begrepp
• göra tankekartor
• utifrån bild och tankekarta skriva en text
• alla år 2 gjorde samma skrivuppgift till dagens samling!
• vi ska skriva texter tillsammans
• undervisa om subjekt, predikat i en mening och fylla språket med adjektiv
• en lärare har observerat att i läseboken på lågstadiet är språket urarmat och består av ofullständiga meningar
• 4-fältare
• 6-rutan
• i de äldre åldrarna finns problemet att eleven sätter värde i mycket text, kopierar från ex Wikipedia och klistrar in utan förståelse

3.

• vi tycker det är svårt att analysera elevtexter på ett djupare plan
• svårt att hinna med att analysera på djupet
• att studera vidare: Processbarhetsteorin (Pienemann)

Övrigt: Susann delar med sig av material vilket tacksamt togs emot ( ordtriangeln, 4-fältare, metakognition- vad är det  för våra elever?)

Bra länkar:

https://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/category/4-rutan/

https://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/category/no/

https://www.bing.com/images/search?view=detailV2&ccid=ekhS4Vs5&id=5666D840CACBF71A7F05DC08C4B567FB811320ED&q=carmen+Winding&simid=608041330403575712&selectedIndex=0

Detta ska bli spännande

Idag ska jag vara gruppledare för en grupp lärare (svalärare, speciallärare, modersmålslärare, studiehandledare, resurslärare). Vi har idag en kommunövergripande kompetensutvecklingsdag med fokus på Språket i alla ämnen. Fokus på Nyanlända. Jag har förberett mig :)

Vid redovisningen av den elevtext vi ska ha med oss idag, tänker jag att vi arbetar enligt modellen Intervjukarusellen. Elevtexten skall vara en intext ( en orättad text) med reflektioner från eleven efter en SO eller NO-lektion. Modellen Karusellen är hämtad från Kooperativt lärande.

https://kooperativt.com/

Så här det till.

Vi bildar en yttre och en inre ring. Den inre ringen består av de som ska intervjua. De har en fråga, som de ställer till alla i yttre ring, en i taget. Den yttre ringen går runt den inre ringen och utsätts för följande frågeställningar. Jag har även lagt till en generell fråga som alla kan besvara även om de inte gjort uppgiften.

1. Vilken stöttning fick eleven före / under / efter lektionen?

Vilken stöttning ser du att nyanlända elever får i klassrummet?


2. Vilka ord och begrepp i SO/NO bör eleven arbeta vidare med?

Hur arbetar elever med ord och begrepp i SO/NO?


3. Vilken utveckling av det svenska språket har eleven nått om du analyserar elevtexten? Hur kan eleven arbeta vidare med grammatiken?

Hur analyserar du elevtexter så att eleven får explicit och adekvat grammatikundervisning?
Får elever grammatikundervisning?

Inre och yttre ring byter sedan plats och karusellen upprepas och frågepappret fyll på med svar.

I efterdiskussionerna redogörs för varje fråga i en runda runt bordet.
Jag har förberett och kopierat mallar för språkutvecklande arbetssätt som jag använder mig av i sva-undervisningen. T ex 4-fältaren och 6-fältaren.

Om det finns tid över kommer jag att informera om Skolverkets nya material Bygga svenska som hittills kommit ut för nyanlända elever i år 7-9 samt gymnasiet.

Återkommer efter genomförd dag!

Stjärnläsare

                                       

Jag är i planeringstagen. Jag planerar att testa ⭐️-svenska på Liber Online .Just nu kan man prova stjärnsvenska under två veckor . Gå in på Liber läromedel och skriv upp dig på ett testabonnemang.

https://online.liber.se/Prova/prova.aspx?id=CE79206301

Det jag redan tycker om med läromedlet är att det engagerar en hel grupp. Vi kan tillsammans lyssna på en bok på Smartboarden och jag som pedagog kan pausa där det behövs. Berättarrösterna är jättebra! Boken är interaktiv, vilket min målgrupp av elever behöver. 

Efter att ha lyssnat på Supermman, i det här fallet, väljer man hur man vill gå vidare. Jag tänker att jag gör det i ordningen som bilderna kommer nedan. 

1. Läsa och illustrera till texten. Eleverna kommer fram och ritar och det kan bli en bild eller många små bilder som förklarar vad texten vi just läst handlar om. Varje sida i boken har denna möjlighet. Det går också att spara och att skriva ut. Fantastiskt!

2. Vi läser texten igen. Repeterar och tittar på våra illustrationer.

3. Nu är det endast bokens bilder och en tom sida för att skapa gruppens egen text till bilden. Funktionen fet text finns. Nya ord och begrepp kan fetas eller om man väljer ut en ordlösas t ex att arbeta med, verb, så kan dessa fetstilas. Även detta kan skrivas ut.

4. Boken Supermamman innehåller en tidningsartikel om en mystisk sak som har hänt. Pojken läser om det i tidningen. Vi tar in dagstidningar i klassrummet och letar efter nyheter om saker som har hänt. Kanske var det en supermamma eller superpappa som var ute och hjälpte till? Varje elev väljer en nyhet och skriver om den till sin egen text. Här kan man ju också leka reportrar och skriva en egen artikel till en tidning.

5. Jag vill också spinna vidare på Superhjälteteamat i bilden. Vi ritar oss själva i en dräkt som ger oss magiska krafter. Eleverna får skriva om sin superhjälte och dess styrkor.

6. Knyta ihop. Avsluta. Kommer vi ihåg? Vi läser läsförståelsefrågorna som finns i slutet av varje ⭐️-bok. 

Stjärnsvenskabiblioteket finns i 11 nivåer och just nu finns 64 titlar online. När du testar gör du det för att säkerställa att det här läromedlet passar dig innan du beställer det till din klass. Det ska alltså inte provas på elever under testperioden. 

Här följer länken till hur du testar fritt och sedan utvärderar materialet åt Liber:

https://online.liber.se/Prova/prova.aspx?id=CE79206301

 Och tänk, alla de här lektionerna och idéerna ursprunget ur en enda bok! I stället för att varje elev läser på egen hand så tar vi oss in i boken tillsammans. 

Ämnen som integrerar: svenska som andraspråk, samhällskunskap ( nyheter) och bild. 

Interkulturellt förhållningssätt

Idag blir denna vetenskapliga tidskrift från 2011 lektyr till morgonkaffet. I och för sig från 2011 men fortfarande aktuell. Det finns mycket att utveckla inom området. Jag tänker direkt på att vi måste tänka bort att de flerspråkiga barnen inte ska förknippas med brister och problem, utan att vi i stället ska tänka på att utveckla deras starka sidor och se barnen som tillgångar i våra klasser.

När man läser de olika artiklarna så ser man hur behovet av att alla lärare behöver arbeta språkutvecklande har vuxit fram och hur utbildningsinsatser börjat planerats. 

Inger Lindbergs artikel berör varför SVA-ämnet och SVA-lärarna idag har låg status. Ett ämne som intresserar mig extra, då jag som Förstelärare i SVA har som utmaning att höja statusen på desamma.

Hon nämner några faktorer som bidragit:

1. Stora brister i formell kompetens bland de lärare som undervisar i svenska som andraspråk

2. Diagnostisering och individualisering uteblir då dessa elever behandlas som grupp

3. Inga centrala utbildningsinsatser för denna lärargrupp

4. Eleverna vill inte gå dit, de känner att denna undervisning bidrar till ett utanförskap, den kopplas ihop med att eleven är svag och i behov av stöd

Inger Lindberg drar t om slutsatsen att SVA-undervisningen kanske ska läggas ner! (2011)

Nya tider - nya lösningar!

För att hindra detta måste en omfattande kompetensutveckling för verksamma lärare komma igång.

Monica Sandlund berör ämnet lärare med utländsk bakgrund. Om fler lärare med utländsk bakgrund anställdes i svensk skola skulle de bli viktiga vuxna förebilder. Tyvärr visar hon på att när de väl kom in i skolan så var det få som var intresserade av deras tidigare erfarenheter. Här gick svensk skola miste om att utveckla den interkulturella dimensionen, menar Sandlund.

Jag ska läsa vidare under dagen oh återkommer med fler infallsvinklar på interkulturellt förhållningssätt.

Vi provar en ny organisation

Idag fick jag klartecken från rektor att vi kunde anställa vår första språkstödjare på skolan!
Det är en elev som är i behov av språkligt stöd  på sitt modersmål på raster  och  på lektioner  för att kunna fungera bra i gruppen. När jag meddelade den  berörda språkstödjaren blev det ett känslosamt ögonblick. Hen har fått ett  erkännande i det  svenska samhället och ett jobb!
Från att ha varit språkpraktikant och ny i Sverige,  till att få en anställning!

Jag känner att vi nu prövar den nya organisationen, som ska föreslås till ledningsgruppen i maj månad, för ett mottagande av nyanlända i kommunen. Vi vågar anställa  språkstödjare och de arbetar efter behov,  där de  behövs bäst.
Språkstödjaren , som kan vara en bro/ brygga in i samhället/skolan.

Jag skriver "vågar anställa" för man skulle lika gärna från ledningen ha sagt att pedagogerna får lösa det med de medel  som  finns  till hands. Och vi skulle ha klarat att göra ett vattentätt schema runt eleven, med lektioner varvat med raster och  skolfritidstid.
Men det vi hade missat var hur vi kan kommunicera med eleven innan konflikterna sker eller hur vi skulle  tala med eleven om hur det känns när den gör på ett visst sätt.

Ser fram emot imorgon. Då är det en ny dag i förberedelseklass.

Vi lär tillsammans

https://kooperativt.com/2016/05/04/struktur-karusellen/

Även om jag sedan augusti 2016 inte längre är klassföreståndare på lågstadiet, så jobbar jag och eleverna lika aktivt med kooperativt lärande i Förberedelseklassen och i Sva- undervisningen. Jag vill ge eleverna olika strategier för att lära sig svenska och även att samarbeta med en av läraren vald klasskompis .
En ny favorit är Karusellen. Den är hämtad från Pauline Gibbons bok  Lyft språket Lyft
tänkandet. Mer om metoden i länken ovan.
Den kom jag på ett sätt i kontakt med första  gången på en utbildning. Då hette den intervjukarusellen. En inre och en yttre  ring som roterade och intervjuade varandra.
Jag har som mest 8 elever på samma gång så den fungerar inte riktigt i mitt klassrum. Däremot fungerar karusellen alldeles utmärkt. Senast använde vi den när jag ville ta reda på förförståelsen inför att vi skulle läsa en faktabok om löss.
Klassrummet  har alla bänkar möblerade i en grupp i mitten och jag la ut materialet till karusellen runt om på 4 stationer. När eleverna cirkulerar runt borden så stöter de på olika uppgifter .

Station 1: para ihop ord och bild.  Nya ord ur boken om löss, som har googlats och jag har akrivit ut bilderna. Ibland går det att kopiera bilder ur böcker \ texter vi ska läsa.

Station 2: lucktext. Meningar om det valda ämnet med luckor som ska fyllas i. Ifyllda meningar kan sedan ligga kvar till nästa grupp kommer till stationen. På så sätt kan eleverna kontrollera varandras svar i och bedöma om svaren är rimliga.

Station 3: Skriv frågor. Vad vill vi veta om ämnet? Dessa frågeställningar  kan sedan föras in i VÖL-tabellen under Önskar veta.

Station 4:  sätta ut delar på lusen. Lusens delar. Inslag av NO.

Varje grupp/lärpar jobbar med sin färg på pennorna så kan vi efteråt följa gruppernas arbete och sammanställa vad vi vet och föra in i VÖL- tabellen  under Vet.

Lektionen kräver mycket stöttning, gärna i form av studiehandledare på modersmålet. 

Faktaböcker med VÖL och lärpar

https://urskola.se/Produkter/185885-En-bok-en-forfattare-Faktabocker-for-barn

Att ta sig an en faktatext.

Jag har valt att arbeta med EN författare och hans faktaböcker för barn. Detta för att eleverna ska ha igenkänning i böckerna. Men också för att Bengt-Erik Engholms böcker, med illustrationer av Jojo Falk. tilltalar barn i den ålder jag har på mina elever.

Målet med min undervisning är att ge strategier för hur man kan ta sig an en faktatext. Jag vill ge en uppsättning strategier till mina SVA- elever. Dessa kan de sedan förhoppningsvis applicera på andra faktatexter i tex SO/NO.

Strategierna handlar främst om hur eleven kan göra när den stöter på nya ord och begrepp i texten. Jag väljer att kalla dem nya i stället för svåra. 

De senaste månaderna har gruppen arbetat med skönlitterära texter. Nu vill jag att eleverna ska lära sig känna igen en faktatext, utifrån innehåll och utseende.

Jag som SVA-lärare ingår i arbetslaget Galaxen och vi har som mål att arbeta metakognitivt i alla ämnen, så det var också något jag funderade över. Det metakognitivt perspektivet kommer in om eleven börjar fundera över: 

Jag har lärt mig nya ord, jag funderar över vad de betyder, jag sätter in mina nya ord i ett sammanhang, jag klurar ut vad nya ord betyder.

 Men jag vill även få dem att tänka efter vad de kan innan om ämnet, innan de ens öppnar boken. Och detta gör vi genom en VÖL-tabell. Jag använder mig av VÖL-tabellen från En läsande klass: http://www.enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/05/vol.pdf

Utifrån tabellen och den kunskap eleven hade innan och de frågor den ville ha svar på skriver sig eleven till ny kunskap.

Jag väljer att skapa lärpar i gruppen. Dessa par ska hålla ihop genom hela arbetet. 

https://kooperativt.com/2016/08/21/lar-par-en-metod-som-utvecklar/

Inspiration till detta arbete kom från https://hjartatskogshaga.wordpress.com/