Litteracitetsbegreppet och multimodalt lärande

Litteracitet kommer av engelskans literacy . Det är förmågan att läsa och förstå texter och bilder. Men också förmågan att kommunicera och samspela. Våra elever möter dagligen texter och bilder som de ska kunna tolka och längre fram diskutera och analysera.

Våra nyanlända elever har vuxit upp med andra kulturella referensramar så ofta behöver de lära sig att tolka om det de ser. Detta kallas multiliteracy, på svenska multilitteracitet.

Barn växer upp i olika världar fulla med tecken och bilder. Tecken och bilder återfinns i lika miljöer och medier. Att tillägna sig dessa världar är ett steg i att bygga sin identitet.

https://youtu.be/ud12D0wl0sk

Ovan en länk till Youtube-klipp om multiltteracitet. Begreppet kan med fördel tas upp på tex ett föräldramöte. Just det här klippet är i spelat för detta ändamål. I klippet ges tips om hur föräldrar kan öva upp barnens multilitteracitet. Och tipset med stort T är att SAMTALA.

Andra begrepp att ta hänsyn till är den digitala litteraciteten

Och du! Glöm inte att litteracitet utvecklas hela livet 🙏🏻

I Skolverkets kartläggnignsmaterial bedöms litteracitet, men även numeracitet och ämneskunskaper. 

I skolans ämnen möter eleverna nya ord och begrepp som även för en elev med svenska som modersmål behöver läras in. Eleverna behöver möta dessa begrepp på olika sätt, se, höra och göra dem.

Pedagogen bör ge eleverna tillfällen att se bilder, lyssna , skapa och pröva sina begrepp. Det är detta som kallas multimodalt lärande. Här blir de estetiska ämnena viktiga. Men även IKT.

Det finns flera språkutvecklande modeller för att lära in begrepp. Min favorit är Venndiagrammet. Jag har även hittat en app som gör Venndiagram 😄

Abstrakta begrepp kan behöva processas annorlunda. Ett sätt att tex pröva begreppet demokrati, är att dramatisera. Då kan pedagogen utgå från elevernas vardag och använda vardagsspråket för att modellera fram begreppet.

Alla lärare känner sig inte trygga i det här arbetssättet, men då kan kollegor hjälpa varandra.

Semantiska fält

Att skriva tabeller kan vara svårt för barn, även att läsa en tabell. Detta sätt att redovisa, med stämplar i olika färg, tilltalade mig. Semantiska fält / tabeller hjälper elever att se särdrag mellan liknande begrepp.

På detta sätt lär de sig också synonymer. Mycket mer utvecklande, enligt mig, än att använda synonymer.se 😎

Våga prova dessa metoder även med äldre elever. Jag lärde ut VENN-diagram i sommarskolan i år och eleverna tyckte om det. Vi visade modellen först genom att jämföra Susann och Hanaa ( pedagogerna). 

Eleverna arbetade sedan i par och intervjuade varandra och skapade egna diagram utifrån vad de kom fram till de hade gemensamt / icke gemensamt.

Semantiska fält är jättekul att arbeta med. Starta varje lektion med en övning liknande ovan som en liten hjärngympa. 

Jag läser just nu om det svenska språkets särskiljande delar och lär mig vokalernas särskiljande drag se tabell nedan

Dagens läsning

Idag läser jag Viviane Robinson " Elevnära skolledarskap" som är kurslitteratur på utbildningen för SKUA-utvecklare. 

https://youtu.be/rB7wP8WJZeU

Ovan en länk till en intervju med Viviane och vad boken handlar om, på engelska. 

För den engelska titeln är "Student-centered Leadership". Detta är en bok jag i första hand inte hade valt att läsa efter att ha sett den svenska titeln, då den verkar rikta sig till rektorer, men efter att gjort en omvänd tanke om att lärare också är ledare i skolan så funkar boken väldigt bra att tillämpa, även på mitt kommande uppdrag som SKUA-utvecklare i kommunen. Boken handlar om ledarskap helt enkelt och då olika typer av ledarskap.

Den ger även konkreta tips på situationer, t ex klassrumsobservationer, och vilka frågor den som observerar skulle kunna ställa om den inte är nöjd med det den fått se. För en ledare vill behålla en god relation med sina medarbetare / elever. Ibland vill de behålla de goda relationerna så mycket att de tar till bärgningsteorin. De har överseende med fel och brister och liksom sopar det under mattan och bogserar förbi problemen.

För att lärares lärande ska utvecklas i ett nätverk eller en grupp gör Robinson oss påmind om 3 nivåer att använda.

På nivå 1 får pedagogen visa på sin erfarenhet och berätta om framgångsfaktorer. På nivå 2 öppnas upp för att ta del av andras faktorer till framgång, samt forskning. På nivå 3 kan utveckling ske.

Lyssna alltid först 🙏🏻

Skolbesök Nyanländas lärande i Mörbylånga kommun

Idag är vi på Alunskolan, jag och Ulrika Neuman.

Fina skoltavlor på Alunskolan.

Det är en stor skola till ytan, men med få elever. I år tre finns tex bara två elever. Detta medför att man arbetar åldersintegrerat 2-3 och 5-6. 

På morgonen var vi med på Marias tekniklektion. Det var repetition på förra veckans läsning om hur mjölen kommer till våra bord i hemmet. Sedan ny läsning om kilskrift till dagens samhälle med nanoteknik. Mycket intressant innehåll för mig som inte rör mig så mycket med dessa ord och begrepp. Eleverna var fantastiska och förklarade ord och begrepp för varandra med Marias hjälp. 

Jag var effektiv och satte genast igång med att skapa en ny "board" på Bitsboard. Jag hann göra en som jag döpte till Mjölkens väg till bordet och en som handlade om orden och begreppen i kapitlet om nanoteknik och kilskrift.

En lektion gick åt till att repetera förra lektionens område och sen läsa den nya texten med de nya orden och begreppen. Jag såg genast en tidsbesparing för både lärare och elever inatt använda ett digitalt hjälpmedel, i detta fallet Bitsboard, som gynnar alla elevers språkutveckling. Nackdelen är då att eleverna jobbar med cromebooks och har inte tillgång till appen, klassrummet var inte heller utrustat med smartboard eller kanon. Men det var på gång, som tur är!

Bitsboard kan här vara ett hjälpmedel som pedagogen kan förbereda innan och lektionen skulle kunna ägnas åt att djupdyka lite mer i innehållet i texten. 

Visste ni att grafen ( betoning på sista stavelsen) om till när forskarna med hjälp av tejp (!) började skala bort ett lager atomer i taget oc att utvecklingen nu har kommit så långt att det går att tillverka böjliga mobiltelefoner?! Något som de fått Nobelpriset för. Detta var nytt för mig.

Maria är en mycket påläst teknik/no-lärare som förmedlade sina kunskaper så att alla elever blev intresserade av ämnet. Lassen ska nu börja arbeta i Google Classroom och Maria ska lägga ut lektioner där i förväg så att de kan träna på ord och begrepp innan lektionerna.

Hon blev även intresserad av Bitsboard som hjälpmedel.

Resten av förmiddagen har vi fått vara med Åsa i hennes svenska som andraspråk-lektioner på lågstadiet. Åsa är även speciallärare och det märktes i hennes tydlighet i att på en till en -lektioner lästräna med nya lända elever som för första gången knäcker läskoden på ett främmande modersmål. Hon hade ett varierat arbetssätt med olika moment under de 20 minuter hon arbetade med varje elev.

Efteråt hade vi en intressant diskussion, där jag berättade att jag inte arbetar så mycket individuellt utan mer i grupp. Jag går inte in i mitt SVA -läraruppdrag med speciallärarens glasögon på, utan bygger mer på gruppdynamik och på att förmedla skolspråket och vardagliga situationer som uppstår i skolan. Många av mina elever har redan tagit sig igenom avkodning och ljusning och nu bygger vi på att eleverna ska producera något eget varje lektion. Jag har satt upp ett mål för det här läsåret och det är att ha fokus på "output" istället för "input". Jag vill ge eleverna modeller för att kunna skriva egna texter inom olika genrer. Just nu arbetar vi med faktatexter som även är berättande. Att väva in fakta i en berättande text.

Här kan vi lära av varandra. 

Vi ser redan fram emot nästa tillfälle vi besöker Alunskolan och eleverna här. Vid det tillfället kommer jag och Ulrika, som är IKT-coach inom nyanländas lärande, att ha en elevgrupp framför oss. Vi ska skriva en projektbeskrivning för Alunskolan år 1-6 nästa gång vi ses och vi hoppas få återkomma med jämna mellanrum till samma elevgrupp. 

Tänkbara utvecklingsområden Alunskolan skulle kunna vara: använda IKT som stöd på varje lektion, arbeta språk och Kunskapsutvecklande ( SKUA ) och då går Åsa just nu som enda lärare från Alunskolan SKUA och behöver mandat att föra ut detta arbetssätt till sina kollegor.

Ni vet när man inte kan låta bli för det är så roligt....

Så är det för mig ikväll! 

Jag har hittat Bitsboard och leker för fullt. Jag använder våra Expertord från faktatexterna om sniglar och snäckor. Orden sätta ihop med bild och jag talar in ordet. 

Variationerna på hur eleverna kan lära in de nya orden är otaliga. 

Nu ska jag lära mig det här så jag kan lära ut det imorgon. Vill att eleverna är kreativa och spelar in sina egna " talande kort".

SVA-vardag

Jag läser läsläxa med en elev och sedan lägger vi orden ur läsläxan med alfabetslådan.

Sedan läser vi de orden och ser att de är desamma som i läseboken!

Ytterligare en dimension när vi tar kort på elevens arbete och han kan visa sin klass vad han gjort.

Att förstå instruktioner. Min mening var att stegvis lära sig teckna en trädgårdssnäcka i 6 steg, men eleven är van vid ett annat skolsystem, så hen målade av de olika stegen. Detta är jättevanligt och svårt att förstå det här med att i svensk skola får du skapa på egen hand. 

Vi varvar stillasittande med rörelse framför smartboarden. Här Bokstavståget via AV-medias hemsida.

Smartboarden sitter lite för högt för lågstadieeleverna så ibland får de hoppa för att nå.

Tema Snigel & Snäcka. Vi har börjat samla ihop fakta och valt ut Expertord vi behöver veta mer om och som vi kommer behöva använda i en faktatext om Snäckor.

Vi sjunger Lilla snigel och granskar kritiskt barnboksbilder där sången illustreras av en....snäcka!

Arbetsgång. Allt ska hinnas med, eleven väljer ordningen. 

Mellanträff i SKUA på måndag 18/9

https://www.facebook.com/events/1842536412742832/

Mellanträff 1 började med en Hillary efter kooperativ modell. 

Sedan fick var och en redogöra för sin läslogg och efter  varje redovisning så gavs tid för reflektioner.

Jag hade en kooperativ övning på gång om det skulle bli tid över. Men vi diskuterade in till sista sekund, så den tar vi nästa mellanträff. 

Tack för trevliga diskussioner och tack sekreteraren för fina anteckningar. 

Jag la till en lista med ord & begrepp som vi tog upp och som är specifika för SKUA. Min tanke är att vi kan fylla på listan under mellanträffarna.

Följande lades till listan:

Sym Writer

Cirkelmodellen

Berättelsebron

Genrepedagogik

Kooperativt lärande

Minoritetsspråk i Sverige

Uppstart SKUA i Mörbylånga kommun

ILena och Aina.

Måndagen den 4 september startade SKUA, Språk och Kunskapsutvecklande arbetssätt, upp i Mörbylånga kommun med en grupp av kommunens lärare. 

Vår kursledare kommer att vara Lena Andre' , från Linne'universitetet, som utbildats av NC, nationellt centrum för svenska som andraspråk. Vi träffar henne en gång i månaden och däremellan ses kollegorna på så kallade mellanträffar på respektive skola. Jag ska vara gruppledare i en sådan mellanträffsgrupp.

På plats den 4/9 var även Aina Bigestans från NC, som den här veckan var på studiebesök i kommunen, samt utbildade skollledningen i SKUA. 

I mon jobbväska just nu: 1. halstabletter, jag har ont i halsen. 2. Rosa anteckningsbok från Majema, i den antecknar jag allt om SKUA...3. En faktabok om sniglar, för vi jobbar om det ( men varför är det en snäcka på bilden?) 4. Pauline Gibbons bok, kurslitteratur på kursen

Nu har vi tagit SKUA ett steg längre! Linda, jag och Lena J har varit på kurs med NC för SKUA-utvecklare. Tjejerna ovan är de jag träffar i min basgrupp i Stockholm en gång i månaden framöver. Som ni ser så är det en härlig spridning i landet. 

Två dagar har varit fulla av övningar och föreläsningar.

 Hillaryövning

Alla övningar passar både att gör med elever och kollegor. De är av det kooperativa slaget, man interagerar i dem. Ovan ser ni övningen Hillary. Det var den första övningen vi gjorde med basgruppen. Genom att samtala skulle den inre cirkeln fyllas med saker vi hade gemensamt. I varsitt hörn skrev vi det som var unikt med varje individ. Det sägs att Hillary Clinton använde denna modell på sina bjudningar som presidentfru i Vita huset, för att gästerna skulle lära känna varandra.

SKUA-utvecklarna läser också Pauline Gibbons men utöver det även Handledning för kollegialt lärande, Elevnära skolledarskap, Flerspråkighet som resurs och Att undervisa nyanlända.

 

 Clarion Arlanda AirPort Hotel

SKUA-utvecklarnas kurs är varannan gång på Arlanda, och då verkligen PÅ Arlanda! Vi har inte behövt gå utomhus sedan vi kom igår morse, från gate direkt till konferens.

Det fanns en utomhus-lounge för de som ville ha frisk luft.

Dagens föreläsare var Saima G om kulturmöten istället för kulturkrockar, hur kan vi pedagoger hjälpa till att förhindra krockar? Hennes ord gick rakt in. Jag tror det blir så när föreläsaren själv upplevt en flykt och att vara nyanländ i ett nytt land. 

Stundtals molnfritt på hemresan.

Tack SAS för surdegsrullen med ost. Och tack till kvinnan som jag hade ett jättegivande samtal med på väg hem. Hon var mycket intresserad av kommunens projekt med nyanländas lärande.