Författare är Anna Kaya och Karin Rehman. Artikeln finns att läsa i Svenskläraren nr 3-15.
Jag börjar med kloka ord av Pauline Gibbons (Gibbons 2013:33): en språkutvecklande undervisning är en undervisning " där språket ständigt sätts i fokus i alla ämnen och där språk och innehåll integreras så att språket utvecklas parallellt med ämneskunskaperna".
Den här artikeln lyfter vikten av att känna till teorierna bakom detta arbetssätt. Gibbons grundar sin forskning på två teorier: Vygotskijs sociokulturella teori, där språket har en stor roll för tänkandet, och därmed för lärandet, samt Hallidays språkteorier om funktionell grammatik.
Att ge eleverna stöttning ( eng; scaffolding) hjälper barnet att klara av saker i början. Sedan monteras stöttningen ner stegvis och barnet klarar av mer på egen hand. Stöttning kan vara att ge barnet strukturer och modeller för inlärning.
När läraren behöver undervisa specifikt om svenska språkets struktur, s k explicit undervisning är det nödvändigt att läraren har kunskaper om språk och funktionell grammatik. Här kommer Hallidays teorier om språk in, förkortade SFG.
Alla elever gynnas av ett språkutvecklande arbetssätt. I undervisning av nyanlända nämns här några framgångsfaktorer:
1. Utgå från elevens erfarenheter och kunskaper
2. Ha höga kognitiva förväntningar på eleven
3. Ha ett tillåtande klimat i klassrummet
4. Se elevens modersmål som en resurs
5. Ge eleven möjligheter att interagera i klassrummet samt erbjud muntlig aktivitet i olika grupperingar
6. Ge rik stöttning efter behov
( Cummins, Gibbons m fl)
När man väl är insatt i teorierna bakom ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetar man i klassrummet för att förhindra att arbetet blir enahanda och mekaniskt?
Hur omsätts teorier till praktik?
P. Gibbons förespråkar att arbeta med genrepedagogiken. Cirkelmodellen är ett led i detta arbete.
Modellen ger eleverna verktyg att producera egna texter tidigt i andraspråksutvecklingen. Modellen är lätt för pedagoger att ta till sig för att forskning och teorier redan är omsatta till praktiken.
Här ser artikelförfattarna ( Kaya/Rehman) en risk i att om pedagogerna inte är insatta i teorierna bakom en modell så blir undervisningen lätt mekanisk och den anpassas inte till eleverna och undervisningens innehåll.
Lärare behöver stöttning i början av en process och till hösten 2017 startar en kompetensutveckling i vår kommun i språkutvecklande arbetssätt för nyanlända, med P. Gibbons böcker som grund. Det kommer att komma gästföreläsare för att inspirera samt hålla i viss kompetensutveckling.
Parallellt med detta påbörjar jag en utbildning i kollegial handledning i detta arbetssätt via Nationellt centrum för andraspråk.
Imorgon klockan 05.00 går tåget till Malmö för Förstelärarkonferens med temat kollegial handledning.
