Idag

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/sa-blir-utbildningen-nyanlanda-elever-battre-16947

Världsbokdagen 2017

Världsbokdagen 2017 firade vi med att läsa om Alba och Adam och deras vänskap. Sedan skrev SVA-eleverna om böckerna och ritade till. 

Jag har sökt efter filmerna som gick på SVT 2008 men de har tyvärr utgått. Hade velat att eleverna skulle få läsupplevelsen för att sedan jämföra med filmen och kritiskt granska vad som ändrats i filmmanuset. Ett litet kort klipp på fem minuter finns på Youtube, så vi ser det imorgon. Dock med dålig ljudkvalitet.

Elever som ännu inte börjat formulera sig i skrift på svenska ritade till och övade på att skriva ALBA och ADAM.

Barnens arbeten ska de redovisa i skolbiblioteket på onsdag när hela skolan firar Världsbokdagen.

Följande titlar finns i serien:

Alba möter Adam
Alba och Adam spelar trädfotboll
Alba och Adam och hemliga språket
Alba struntar i Adam
Alba och Adam och klasskamraterna

Skrivna av Inger Alfve'n och Beate Grimsrud. Utgivna på Sanoma förlag.

Elevalster

Veckobrev vecka 15

Hej!

Här kommer information från SVA/ FBK för vecka 15

Avsked. Tre elever som vi har lärt känna under lång tid lämnar oss den här veckan. Att de inte ska vara här på måndag känns rakt in i hjärtat. Men vi önskar S, A och A all lycka i framtiden. “ Var den du är. Du är bäst.” Så stod det i boken som eleverna fick räcka över till S i tisdags.

    

• Måndag 10/4: Skyddsombudsmöte 8-9. Ingen SVA. Susann och Ulrika N träffar slöjdlärarna 15-17 angående språkutvecklande arbetssätt med IKT-stöd.

• R börjar i Förskoleklassen Galaxen.
• R hälsar på i sin klass hos Lena S kl 13.
• Susann och Solle överlämning I inför hans start på Stenen efter påsklovet.
• Susann och Daniel överlämning elev?Jag kan 9.40-10.40 samt 14-14.30.

• Tisdag 11/4: Ingen SVA/FBK. Susann arbete i projektgrupp Nyanländas lärande.

• R börjar i klass 3.

• Onsdag 12/4: Galaxen har uteförmiddag med tema vårlekar. Alla Susanns elever som har Sva 8.10-11 kan delta. Vi ska spela kula, hoppa hopprep och gå på slackline mm.

 Slackline

• Torsdag 13/4: Tove i SVA/FBK kl 8.10-11.Inga år två i SVA, de är på utflykt.

Nu börjar de härliga vår-aktiviteterna på skolgården, hoppa hopprep, spela kula och bollekar.

Vi har lärt oss om cyklar och hade även det uppe på Öppet hus med föräldrarna. De fick då gå en tipspromenad om trafik och att cykla. Nu byter vi fokus till att lära oss om att spela kula och vilka regler som kan gälla om man spela med barnen ute på skolgården. Vi kommer att bestämma saker,  tex att “ bytt är bytt” och vilket antal kulor som är ok att ha med sig till skolan. Jag ska köpa in kulor till FBK och Eva hjälper eleverna att sy kulpåsar med förskoleklassen.

SUSANN

Språkutvecklande arbete i ämnet slöjd

Fågelprojekt i slöjden.

Tack för ett givande samtal idag i slöjdsalen. Idag har jag insett hur mycket slöjdämnet har ändrats sedan min egen grundskoletid, då allt gick ut på att producera. Idag är fokus på processen, från tanke, skiss, omarbetning, pröva, ompröva till färdig smörkniv.
 Vi samtalade om hur vi arbetar språk- och kunskapsutvecklande i ämnet slöjd och vad som kan utvecklas, tex med IKT. Fokus på nyanländas lärande.

När eleverna startar med ämnet slöjd i år 3 är det många ord och begrepp som är nya för dem. Dessa går lärarna igenom och bygger vidare på under åren i slöjdsalarna. När man slutar grundskolan ska man ha koll på vad allt heter i salen.
Om en nyanländ elev kommer till slöjden i år 5 eller 6 så är det många ord och begrepp som behöver gås igenom. Här upplever pedagogerna att de har brist på tid att ge eleverna en genomgång för att komma ifatt.

Vi stannade till och diskuterade det här lite extra:

• Kan man tänka sig någon form av grundkurs som en nyanländ elev får gå igenom?
• Ska den nyanlända eleven starta med projekt som tillhör år tre och sedan arbeta sig upp på svårare nivåer?

Det finns slöjdlärare som filmar alla moment innan lektionen så att eleverna kan få se instruktionerna till sin slöjduppgift om och om igen i egen takt. Vissa instruktioner finns även på andra modersmål än svenska. Instruktionsfilmerna kan även flippas, visas innan lektioner, som läxa.

https://youtu.be/Zgt3-4Ufigk?list=PLrABUevOha4ews_xsOspiRZVHDJ39D9PU (textil/slöjdbegrepp för nyanlända elever)

https://youtu.be/KI01dqcW9Ds?list=PL_e8cgK9z1S8cORtbK3HY9VBIu1RnLGrA(fingervirka)

https://youtu.be/IdFaR2WGoLQ?list=PLrABUevOha4ews_xsOspiRZVHDJ39D9PU (trämetall)

http://vildir.se/verktygsvaggen/

https://youtu.be/fMBFtDeVEO4?list=PL_e8cgK9z1S8cORtbK3HY9VBIu1RnLGrA

I sista klippet om att pröva och ompröva i slöjden.

På en del skolor har förberedelseklassen egen slöjdtid. Detta skulle "vara guld värt" som slöjdlärarna uttrycker det. Då kunde en studiehandledare på modersmålet vara med vid några tillfällen. Det finns många säkerhetsaspekter i ämnet slöjd som behöver gås igenom på modersmålet för att vara riktigt säker på att eleven förstår.

I textilslöjden har läraren testat att arbeta digitalt med slöjdlexikon och här följer en mycket instruerande film om detta:

https://youtu.be/bW_-PXdCM_c

Till sist QR-koder.

http://www.skapaqrkod.se/

På denna webbadress får du veta allt du behöver om QR-koder i allmänhet. Sedan är det bara din fantasi som sätter begränsningar till vad koderna kan användas till i slöjdämnet.
En slöjdlärare sa så här på sin blogg:

"Jag har fått ett nytt verktyg i slöjden. En Ipad."

Många tänker nog hammare eller virknål när vi hör verktyg, men den här läraren vill använda Ipad i hela slöjdprocessen, från instruktioner, inspelade och utlagda på Youtube, till färdigt resultat, som dokumenteras med Ipad av eleverna.Mitt i processarbetet använder de QR-koder som hänger vid varje verktyg i slöjdsalen. Med Ipaden scannar eleven av koden och får veta mer om verktygen samt kan få inspiration till vad man kan använda dem till.

Länk till bloggen: https://slojdlararen.wordpress.com/tag/qr-kod/

Med förhoppning om en Trevlig Påsk!

Susann

Risken att bli mekanisk i en metod

Kvällslektyren består av att läsa om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan.
Författare är Anna Kaya och Karin Rehman. Artikeln finns att läsa i Svenskläraren nr 3-15.

Jag börjar med kloka ord av Pauline Gibbons (Gibbons 2013:33): en språkutvecklande undervisning är en undervisning " där språket ständigt sätts i fokus i alla ämnen och där språk och innehåll integreras så att språket utvecklas parallellt med ämneskunskaperna".

Den här artikeln lyfter vikten av att känna till teorierna bakom detta arbetssätt. Gibbons grundar sin forskning på två teorier: Vygotskijs sociokulturella teori, där språket har en stor roll för tänkandet, och därmed för lärandet, samt Hallidays språkteorier om funktionell grammatik.

Att ge eleverna stöttning ( eng; scaffolding) hjälper barnet att klara av saker i början. Sedan monteras stöttningen ner stegvis och barnet klarar av mer på egen hand. Stöttning kan vara att ge barnet strukturer och modeller för inlärning.

När läraren behöver undervisa specifikt om svenska språkets struktur, s k explicit undervisning är det nödvändigt att läraren har kunskaper om språk och funktionell grammatik. Här kommer Hallidays teorier om språk in, förkortade SFG.

Alla elever gynnas av ett språkutvecklande arbetssätt. I undervisning av nyanlända nämns här några framgångsfaktorer:

1. Utgå från elevens erfarenheter och kunskaper

2. Ha höga kognitiva förväntningar på eleven

3. Ha ett tillåtande klimat i klassrummet

4. Se elevens modersmål som en resurs

5. Ge eleven möjligheter att interagera i klassrummet samt erbjud muntlig aktivitet i olika grupperingar

6. Ge rik stöttning efter behov

( Cummins, Gibbons m fl)

När man väl är insatt i teorierna bakom ett språkutvecklande arbetssätt, hur arbetar man i klassrummet för att förhindra att arbetet blir enahanda och mekaniskt?

Hur omsätts teorier till praktik?

P. Gibbons förespråkar att arbeta med genrepedagogiken. Cirkelmodellen är ett led i detta arbete.

Modellen ger eleverna verktyg att producera egna texter tidigt i andraspråksutvecklingen. Modellen är lätt för pedagoger att ta till sig för att forskning och teorier redan är omsatta till praktiken.

Här ser artikelförfattarna ( Kaya/Rehman) en risk i att om pedagogerna inte är insatta i teorierna bakom en modell så blir undervisningen lätt mekanisk och den anpassas inte till eleverna och undervisningens innehåll.

Lärare behöver stöttning i början av en process och till hösten 2017 startar en kompetensutveckling i vår kommun i språkutvecklande arbetssätt för nyanlända, med P. Gibbons böcker som grund. Det kommer att komma gästföreläsare för att inspirera samt hålla i viss kompetensutveckling.

Parallellt med detta påbörjar jag en utbildning i kollegial handledning i detta arbetssätt via Nationellt centrum för andraspråk. 

Imorgon klockan 05.00 går tåget till Malmö för Förstelärarkonferens med temat kollegial handledning. 

Nyanländ och läs-och skrivsvårigheter

https://www.spsm.se/Motas/pedagogiska-konsekvenser/las--och-skrivsvarigheter-och-dyslexi/


http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/dyslexi-pa-tva-sprak-en-multipel-fallstudie-av-spansk-svensktalande-ungdomar-med-las-och-skrivsvarigheter/






Ibland möter vi elever som har lite svårare än andra för att lära sig ett nytt språk. Det kan bero på många olika faktorer: familjen är analfabeter, modersmålet skiljer sig mycket från svenskan, modersmålet använder inte det latinska alfabetet, förväntningar på sig själv och utifrån och såklart inställningen hos den nyanlända eleven. Vill jag det här tillräckligt mycket?


Börjar pedagogen misstänka att det finns läs- och skrivsvårigheter hos eleven måste man börja kartlägga. Den första kartläggningen i litteracitet som man gör på nyanlända elever på modersmålet, kan ge en första vägledning. Denna ska vi från 2016 använda på nya barn i Sverige. Hittas på Skolverkets bedömningsstöd.


Men det finns fler hjälpmedel och frågor att ta ställning till:

• kolla elevens hörsel och syn
• använda kompensatoriska hjälpmedel, tex talsyntes och talböcker
• en-till-enundervisning med specialpedagog/ SVA-lärare
• ge eleven ett sammanhang med bildstöd och mycket samtal om arbetet i klassen
• stöd i läs- och skrivinlärningen på modersmålet om den inte kommit igång

Lita på din intuition! Våga ta upp även de nyanlända eleverna med specialläraren och på elevvårdskonferenser. 

Dagliga möten

Har idag besökt en skola i kommunen och fått möta underbara elever i förberedelseklass och i sva-undervisning.
De  kämpar på varje dag för att lära sig det  svenska språket och  för att komma in i det svenska samhället.

Pedagogerna runt dessa elever har inte alltid de bästa förutsättningarna. En av lärarna hade inget eget klassrum att vara i, utan fick hoppa runt där  det var ledigt.
Många klassrum  har inte den IKT-utrustning man skulle önska, t ex ingen Smartboard.

Ett av dagens möten var med två elever jag hade i sommarskolan 2016. När jag kom in i klassrummet satt de  djupt försjunkna i sina Chromebook och jobbade med Google translate för att skapa en text. Vid ett  tillfälle tog en av killarna av sig hörlurarna och så passade jag på att höra hur det var med  dem och hur det gick med svenskan. Sedan kom inte  hörlurarna på mer den  lektionen. Vi jobbade fram en text tillsammans. Jag bad dem säga mening för mening och vi lyssnade på hur det lät på svenska innan de skrev ner det.  Efter ett tag började de öppna sig mer och ville  visa en film på Youtube där en av dem visade en dans från  Afghanistan. Att spela in och dansa var en läxa de fått i ämnet idrott. Vi tittar på hela youtubeklippet och det är en traditionell dans som sker i en annorlunda miljö. På en flyktingförläggning i Sverige.
Det är i det personliga mötet med våra nyanlända elever som interkulturellt utbyte kan ske. Pojken berättar om fester i Afghanistan " We were always dancing" och han ser lycklig ut. Jag berättar om att i min familj dansar vi också ofta, i hemmet. Det är vår kultur.
Den andra killen tycker inte om att dansa. Han ser inte riktigt fram emot idrottsläxan där han ska framföra en dans.

Våra nyanlända elever är en heterogen grupp och alla har sin kultur med sig från hemlandet. Genom att visa intresse för den och genom att visa respekt för deras person kan vi se fram emot många utvecklande interkulturella möten i förskolan och skolan.

https://youtu.be/AKJueNp4rHg

Afghanska flickor i kör. De sjunger (fritt översatt från engelskan) " Jag är inte någon annans docka"
"jag förvandlar stenar till stjärnor" "Jag kan blomma på egen hand"

https://youtu.be/dIHD3y_rDmo?list=RDQMsAbzrItTEhw

Personlig favorit.