Ett gott mottagande

Med inspiration från konferensen Stora Kliv i Linköping och Malmö Stad

här följer :

10 tips för en god mottagning av nyanlända elever i Mörbylånga kommun

Vad Mörbylånga kommuns grundskolor behöver göra och veta för att kunna skapa ett gott mottagande för nyanlända elever (inklusive användbara länkar)

1. Boka ett introduktionsmöte

Det är viktigt att ha en god relation mellan skola, elev och vårdnadshavare från början. Boka därför tidigt ett möte där elev och vårdnadshavare får information om klass- och grupplacering och regler på sin nya skola. Hur går det till att sjukanmäla eleven? Hur får man information om läxor och utflykter? Tänk ut vad familjen kan behöva veta samt boka en tolk via tolkförmedlingen. Här kan din SVA-lärare vara behjälplig.

2. Läs kartläggningsmaterial och Individuell studieplan

Ta del av de kartläggningar som är gjorda av eleven och / eller den individuella studieplanen som är upprättad. Detta för att kunna göra en bra grupplacering och ge eleven den stöttning hen behöver i sin undervisning. Tänk igenom eventuella anpassningar.

3. Avsätt tid för samarbete

Avsätt tid i ditt arbetslag, med kollegor, för att gemensamt planera och genomföra en språk - och kunskapsutvecklande undervisning.

Ta din SKUA-utvecklare till hjälp. Hen kan komma till arbetslaget och ge vägledning runt mottagandet av eleven samt i språk - och kunskapsutvecklande arbete.

SKUA gynnar alla elever i klassrummet. Samarbete mellan samtliga undervisande lärare runt eleven är nödvändigt för att få en helhetsbild av eleven.

Vilka är elevens styrkor? Hur skapar vi en meningsfull skoldag för eleven?

4. Boka ett planeringsmöte med studiehandledaren på modersmålet

Vilket modersmål din elev talar framgår av kartläggningsmaterialet. Finns studiehandledning på det modersmålet? Fråga din rektor.

Det är viktigt att studiehandledningen kommer igång i ett tidigt skede så att eleven missar så lite som möjligt av kunskapsinhämtande.

Gör en plan för studiehandledning.Den finns till för att eleven ska få högre måluppfyllelse.

Arbeta gärna med gemensamma dokument i Drive och Classroom runt eleven och planeringar av lektioner.

5. Anmäl eleven till modersmålsundervisning

Blankett finns för anmälan till modersmålsundervisning och den kan fyllas i så snart eleven har fått uppehållstillstånd, ej under asylprocessen.

Om modersmålet stärks, stärks även individen och det gynnar en andraspråksinlärning, som gynnar en kunskapsinlärning.

Modersmålsundervisningen sker ej under ordinarie skoltid. Den kan även ske i samarbete med andra kommuner.

6. Se över dina digitala hjälpmedel

Mörbylånga kommun har avtal med Inläsningstjänst, ILT, som erbjuder ljudböcker och inlästa läromedel på olika språk.

Din IKT-coach har tips om bra appar och program för språkutveckling.

Hen gör gärna ett lektionsbesök och berättar mer.

7. Ta vara på raster och tid på fritidshemmet

Tänk på att tiden utanför klassrummet är viktig. Elevens sociala inkludering gynnar språkutvecklingen och därmed lärandet.

8. Kartläggning steg 3 samt bedömning av SVA i Bygga Svenska

Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända finns nu  i följande ämnen:biologi, engelska, fysik, historia, kemi, matematik, religionskunskap, teknik.

I bedömningsmaterialet Bygga svenska från Skolverket kan SVA- läraren bedöma utvecklingen i svenska språket i 5 steg. Detta kan vara en vägledning i beslutet  för om eleven ska ha SVA eller svenska.

Kartläggningen i ämnen kan ge viktig vägledning om elevens förmågor och kunskaper. Kartläggningen sker med tolk. Kontakta din SVA-lärare för bokning av tolk.

9. Ta hjälp, av SKUA-utvecklare, projektgruppen för nyanländas lärande, IKT-coach samt Förstelärare i SVA

Ta hjälp av personal i kommunen som arbetar med insatser och stöttning för nyanländas lärande. De erbjuder mötesplatser samt lektions- eller arbetslagsbesök samt kollegialt lärande och enskild coachning.

10. Tänk interkulturellt

Reflektera över vad ett möte med den svenska skolan och dess värden kan innebära för en elev som nu ska skaffa sig en ny läridentitet som elev i svensk skola.

Använd elevens modersmål samt tidigare skol- och livserfarenhet för att skapa ett meningsfullt sammanhang.

Dela gärna med dig av dina bästa tips!

Länkar:

http://kolladinskola.se/1357.aspx Hur tar din skola emot nyanlända?

https://bp.skolverket.se/web/step_3/start kartläggningsmaterial steg 3

https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start Bygga svenska

En akademisk kvart

https://youtu.be/5R5kSJIdJAo

Populärvetenskapliga lunchföreläsningar av forskare på Malmö högskola

Jag har idag lyssnat/sett ovanstående klipp med Clas Olander och hans lunchföreläsning med titeln
"Språk- och kunskapsutveckling - två sidor av samma mynt?"

Kort sammanfattning:

• Istället för problem, se möjligheter. Det finns problem med det svenska språket och det finns problem med landets kunskapsutveckling (PISA).
• det gäller inte bara att förvärva kunskap, eleven ska vara deltagande också
• när man har "fångat in" kunskapen så gäller det att ta steget från periferin in i det centrala, som är deltagandet i en praktik, ex att bli en Malmöbo i praktiken, börja heja på MFF
• kunskap (substantiv) blir kunnande (verb)
• Clas tar sedan ett exempel från naturvetenskapen:

Dessa texter kommer man oftast bara i kontakt med i det naturvetenskapliga klassrummet.

Det finns tre olika nivåer i texterna som eleverna behöver lära sig behärska

1. Ord och begrepp  är ämnesspecifika , även dessa kan delas in i grupper a) de ämnesspecifika begrepp, tex elektrolys,  b)homonymer, kan betyda andra saker i andra sammanhang, tex cykel c) allmänna orden, de som binder samman en text, tex innehåller

Det är orden i c-gruppen som man nu upptäcker är de svåra och som lärare behöver  undervisa om. Utan dem så hänger inte texten samman. Sambandsorden.

Pauline Gibbons har skrivit om deras betydelse i Stärk språket, Stärk tänkandet (2010, s. 241).

Orden benämns konnektorer och eleverna behöver ha tillgång till dem och i vilket sammanhang de ska användas. Detta har Gibbons strukturerat upp i en tabell.

2. Grammatik

I naturvetenskapliga texter finns få adjektiv och verb. Något annat sker i dessa texter, så kallade nominaliseringar, där 14 cm lång blir längden 14 cm

3. Semantiska mönster

Hur beskriver vi det som vi har lärt oss? Vi ska beskriva, förklara och argumentera och här gäller det att veta i vilken genre man rör sig. Naturvetenskapen är mycket multimodal, dvs använder bilder, bildtexter, diagram och formler. Som ni ser på bilden så är en elefant inte bara en individ inom naturvetenskap, utan den är en del av det hela och består av celler! Man rör sig mellan olika nivåer och ser ibland delar av det hela.

Vad betyder alla pilar i våra läroböcker? 85 (!) pilar i en lärobok i NO. Pekar ut delar, visar på en process eller en sekvens mm mm.

Detta behöver vi undervisa explicit om , tänker jag, tolkning av våra multimodala hjälpmedel i läromedelstexter. Lärare behöver också lära mer om detta.