Världsarvsdag med våra nyanlända elever sista dagen i maj 2017

Eva Lander berättar vad Plupp varit med om på förskolan under våren.

Vi fikar på Alunskolans skolgård.

Pizza från Syrianska köket.

Eleverna vid Karl X's mur.

Plupp var med hela dagen i Världsarvet.

På väg till Ölands södra udde med Långe Jan.

Fyren, som ser ut att vaja i vinden när man tittar upp på den.

I kikaren spanade vi in knubbsäl och gråsäl.

På Naturum kunde eleverna få flyga iväg med flyttfåglarna i en flygsimulator.

En stor svart tjur fångade allas intresse. 

På Gettlinge gravfält lekte vi tjuv och polis. Tova och jag var vakter vid vägen. Mycket av sevärdheterna på Öland ligger tyvärr vid trafikerade vägar och alla kör jättefort.

Fika på kalkflis. En speciell elev med fallenhet för att duka upp och packa ner.

Kurragömma på Alvaret.

Hittar du nåt? 

Den här runda hällen tittade alla turister på som stannade vid Möcklemossen. Vi vet fortfarande inte varför. Vet någon?

Fin bild.

Crazy bild.

Information terminen ut SVA på Galaxen

Veckobrev för veckorna 22 & 23 …..och resten av terminen 

Ett första bevis för att Möllstorp ska avvecklas skedde i tisdags. Restaurangen tömdes på kartonger och igår, torsdag, skulle en pizzeria öppna där istället. Allt som människor skänkte hösten 2015 har tyvärr inte blivit utdelat och jag och Tove var i måndags kväll för att rädda undan barnkläder och skor innan allt skulle köras bort. Vi hann också rädda en hel påse med Jojos skänkta från Beijer. Så det är mitt fel om alla nyanlända har ett nyväckt intresse för att “Joja”!

  

Jag tog med en påse med småplock till skolan, som vi sorterade och namngav på mattan. 

Vecka 22:

Måndag klockan 9 samtal med Imads familj. Elaine deltar. Solle deltar om det finns möjlighet? På EM coachar Susann lärare i bedömning i SVA. År 1-3 kl 14-15.30, år 4-6 kl 15.30-17. Ta med elevtext.

Tisdag heldag i Världsarvet, besöker Aluns förskola på vägen. Den här gången blir det elever i år 5-6 som utflykten riktar sig till.

Torsdag kommer Tove 8.10-11.

Fredag ingen SVA, Susann studieledig.

Vecka 23:

Ingen SVA 9 juni, Susann jobbar med projekt Nyanländas lärande

Tove på torsdag som vanligt.

Vecka 24 kommer jag att spela fotboll mot år 6 den 14 juni. SVA från 12.40.

Jag vill tacka alla pedagoger för ett gott samarbete det här läsåret. Jag kommer att fortsätta med SVA och de eventuella nyanlända som kommer nästa läsår, uppe på Galaxen. 

Ett särskilt tack till alla lärare och elever på Galaxen som hjälpt alla nyanlända in i skolan, genom att erbjuda att vara med dem på rasten eller att sitta bredvid dem i matsalen. Små saker betyder mycket när man är ny i ett främmande land.

Glad sommar!

Susann

Alfabetiseringsdagarna i Göteborg del 1

Tåget är redan 30 minuter försenat innan vi hunnit till Borås. Jag tänker tillbaka på två mycket givande dagar på Hotell Opalen i Göteborg. Margareta Mörling har fått oss berörda och rörda vid ett flertal gånger. Speciellt när hon berättar om sina egna upplevelser och delar med sig av minnen från sin tid i Egypten. När hon läser ur sin bok Färgresan rinner tårarna. Hon vill att vi ska kalla våra invandrare för medvandrare. De är medvandrare på vår korta resa på jorden.

Ja, ni förstår själva. 

Detta varvat med TUSENTALS pedagogiska tips om hur man kan undervisa illitterata i alfabetiseringsundervisning. Margareta delar med sig av hela sitt lärarliv och all erfarenhet hon fått som SFI-lärare och som lärare på introduktionsprogrammet på gymnasiet i Liljeholmen.

Plötsligt skrattar hon till så vi hoppar i stolarna. Ibland lever hon sig in i saker hon upplevt och ryter till. 

De vi idag benämner illitterata kallades innan analfabeter. Efter att den illitterata knäckt läskoden kallas hen för bas-litterat. Eleven har läsriktningen klar för sig och kan forma bokstäverna, både versaler och gemener. Hen kan se när ord börjar och när ett nytt ord tar vid.

Här uppstår ett dilemma. Ofta blandas de bas-litterata med de litterata, de med skolbakgrund från hemlandet. Detta menar Margareta är fel. De behöver mycket mer tid att få arbeta i eget tempo, få vara kvar i tryggheten med gruppen och pedagogen som haft alfabetiseringsundervisningen. Läsningen är ej automatiserad och att ta sig igenom en text tar lång tid.

Läsutvecklingen kan avta och det föds en dålig självkänsla.

Så stå på er, alla alfabetiseringslärare där ute! Behåll de bas-litterata för sig!

Andra orsaker till att en elev inte utvecklas eller aldrig knäcker koden:

Mognad

Intellekt

Övar för lite

Har inte landat i det nya landet

Det fysiska och psykiska mående

Syn och hörsel

Trauma

Brister i undervisningen

Att försöka med innan ni ger upp : Satsa resurser på att eleven får alfabetisering på modersmålet!

Veckobrev vecka 20

Här följer veckobrevet för vecka 20 i FBK/SVA

Ibland kommer allt på samma gång och så blir det för mig nästa vecka.

Måndag och tisdag (15-16/5) är Projektgruppen för Nyanländas lärande i Kosta för att skriva klart förslaget om en mottagningsenhet till Styrgruppen.

Torsdag och fredag ( 18-19/5) går jag en kurs i Alfabetisering i Göteborg och åker tåg dit onsdag eftermiddag.

Onsdag SVA/FBK som vanligt. Möte om elev som ska börja i klass 2. Vi jobbar efter Önskat läge ⭐️ , med överlämningsmöte FBKs personal till mottagande klasslärare innan eleven börjar i klass. Skolhälsovården är även med på mötet. Det är planerat till klockan 11-11.30 på onsdag (17/5).

De båda pojkarna ( bröder) hälsar på i barngrupp en liten stund på onsdag, för att sedan börja på torsdag.

Jag delar idag ett blogginlägg på Facebooksidan Nätverkande för svenska som andraspråk i Mörbylånga kommun, om de nyanlända barnen som kommer till Sverige utan eller delvis utan skolbakgrund. Deras föräldrar har inte heller gått i skolan. Hur ska de kunna hjälpa sina barn med skolarbetet och hur ska skolan undervisa dessa barn? Om detta handlar avhandlingen “ Med andra ord” gjord av Susanne Deuk. Hon menar att språk är så mycket mer än att lära sig läsa och skriva på svenska. Språk är kultur, språk är modersmål och socialt samspel. 

Vilka blommor växer i Syrien?

Veckobrev vecka 19

Hej

Det här är veckobrevet för vecka 19 i Svenska som Andraspråk och Förberedelseklassen

För på måndag börjar två elever i FBK. Det är två bröder, en i förskoleklassen och en i år 2. De har gått på Victoriaskolan och känner några av våra elever innan.

De är hos mig tills de blir klassplacerade. 

På tisdag träffar jag Malin  i skolbiblioteket och  hennes kollega Martin på eftermiddagen mellan kl 14-15. Vi kommer bla att planera inköp av barnlitteratur på andra modersmål än svenska.

På onsdag är jag facklig 10-12. SVA som vanligt 8.10-9.10, samt 12.40-14.

På torsdag antar jag att de flesta elever är med sina nya klasser eller gör roliga saker med sina arbetslag, om inte, hör av dig till Tove. Hon skulle helst vilja följa med sina sexor till Skansenskolan.

På fredag ingen SVA. Jag är studieledig. Amal är i FBK 8.10-11. 

Idag har vi haft tema Odling på Galaxen. Vi har arbetat stationsvis och mina SVA-elever har varit med om att plantera, göra en bläddra, prata om bondens jobb på åkern samt ett experiment om vad växter behöver.

Vilket mindset har du som lärare och vilket mindset har dina elever?

Den amerikanska forskaren Carol S. Dweck har i sina studier om mind-set använt sig av två megakändisar, John McEnroe och Arnold Schwarzenegger. McEnroe föddes med en stor talang för tennis, men så fort något gick honom emot så skyllde han alltid på annat, bollen, gräset, domaren, racket. Han hade ett statiskt mindset och hans spelarkarriär tog slut ganska fort.

Schwarzenegger däremot föddes utan talang, smal och tanig i kroppen. Han övade upp sin talang och tränade. Han lyckades sedan inom områden som kroppsbyggare, skådespelare och guvernör i Florida. Han hade ett dynamiskt mindset. 

Beröm därför aldrig talangen hos dina elever utan den arbetsinsats de gör. 

Susann

Två slides från redovisningen

Hörrni, vad nyttigt det är att sätta ord på det man arbetar med! Igår redovisade jag mitt Försteläraruppdrag med Nyanländas lärande för styrgruppen. Jag fick tänka tillbaka till hur det var i januari, när jag skulle sätta igång, fram till idag och även blicka en bit in i framtiden.

Som ni ser så kommer jag att åka på Alfabetiseringskurs i Göteborg snart. Sedan har jag och min kollega Tove en rolig heldag i Världsarvet att se fram emot. Jag har anmält mitt intresse att undervisa i SVA 3 veckor på sommarlovet. Jag gjorde det förra sommaren och det utvecklade mig så mycket! 

Till hösten är jag och en SVA-kollega anmälda till kursledarutbildningen som Nationellt centrum för Svenska som andraspråk håller i. Den löper på under ett år, med tio fysiska träffar i Stockholm. 

Ett av mina centrala uppdrag är att bilda nätverk och öka bedömarkompetensen i SVA . Här väntar jag med spänning på Skolverkets material, Bygga Svenska, som hittills kommit för år 7-9, men är utlovat för år 1-6 under maj månad. Jag vill använda det som grund för ett antal fysiska träffar med mina SVA-kollegor i kommunen. Håller på att läsa in mig på några andra bedömningsmaterial också. 

Jag ser fram emot fler givande skolbesök under läsåret 17/18 och hoppas att arbetet med en mottagningsenhet i kommunen kan bli verklighet.

Trevlig helg!

Bläddror

En dag i fröernas tecken. Vi har sått idag och sedan arbetat i stationer runt temat SÅ. 

På en station gjorde vi BLÄDDROR. Eleverna blev väldigt nöjda med dessa och efter att de gjort bläddrar om vad som händer från frö till färdig växt, så fick de göra egna bläddror om något som utvecklas. Så fort vi nämnde ordet utveckling så blev det Pokémon många kom att tänka på. Men det blev också utveckling från bebis till vuxen och från ägg till fjäril.

"Den här ska jag ta hem och läsa för min lillasyster." 

" Jag ska göra bläddror hemma"

" Min bläddra ska handla om inveckling "

På nästa station gjordes experiment. Vad behöver ett frö för att växa? De 4 olika varianterna fördes in i en 4- ruta och ska följas framöver. 

Minnesanteckningar från Förstelärarnas rikskonferens i Malmö 28 april 2017

Konferensen anordnas av Lärarfortbildning AB och vi fick vistas i underbara lokaler från 1500-talet på Sankt Gertruds Konferens under dagen. Processledarna för dagen var Annica Gärdin och Josefine Rejler. Gästföreläsare under ett pass, Jesper Ersgård, som skrivit De fem stora (Natur & Kultur).

Annica Gärdin är lärarcoach i Stockholm stad och arbetar med SVA och nyanländas lärande. hon är även utbildare i Läslyftets handledarutbildning.

Josefine Rejler arbetar på Lemshaga akademi på Värmdö. Hon är läromedelsförfattare och håller som bäst på att implementera Singapore-math i Sverige. 

Första övningen i Utvecklande Lärande Samtal kom nästan direkt i pass 1. Utifrån svartvita vykort utplacerade på borden, skulle vi berätta något om oss själva för bordskamraterna med utgångspunkt från bilden. Direkt efter det följde en par-uppgift. " Vad är du nöjd med i ditt arbete som Förstelärare?" Varje övning fick en tidsangivelse och varje bord hade en tidtagare.

Efter varje muntlig övning följde under hela dagen det så kallade meta-pratet, att samtala om samtalet. Vi gav även ge feedback till den som lyssnat.

" Att ge feedback ger mer än att få feedback."

Annica och Josefine förtydligade att vi bör ha mål för varje samtal eller möte vi har i skolan. Skriv upp målen före samtalet, t ex på ett vitt A4-ark mitt på bordet. Stäm av under samtalet -hur långt har vi nått? Stäm av efteråt - vilka mål nådde vi?

"Vår tid att samtala är viktig."

Nästa pass handlade om att handleda och att coacha kollegor imuppdraget som förstelärare.

Skillnaden dem emellan är att när du handleder erbjuder du din expertkunskap, t ex vid VFU-handledning.

Vi ett coachande samtal stöttar du istället i processen och du och dina kollegor samtalar om äkta situationer. Ni använder er inte av påhittade " cases". Ni håller er även till en samtalsstruktut och coachen stöttar i hela processen, före, under och efter. Ni pratar om önskat läge, hur ska vi nå dit?

Övning som följde: krig ner ditt önskeläge som förstelärare, vad vill jag nå med mitt försteläraruppdrag eller vad vill jag förändra?

Vi dessa samtal kan det behövas ett visuellt stöd och här presenterades NÖHRA-tabellen som ett hjälpmedel. 

Denna modell används även inom tex coachning inom träning, av personliga tränare eller coacher i lagidrotter. 

"Är alla lärare lika bra? Kan alla lärare bli bättre?".

Jesper Ersgård , gästföreläsare, höll i pass tre, innan lunch. Han har skrivit om de fem stora internationella pedagogikforskarna Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan William och Carol S. dweck i sin bok De fem stora. Han berättar underhållande och på ett träffsäkert sätt om deras forskning och knyter detta till vad den svenska skolan har att förhålla sig till inför framtiden.

Fullan - vad behöver ändras i det svenska samhället

Hattie - vad i skolans värld fungerar och vad ger resultat

Timperley - hur kan lärarnas undervisning utvecklas

William - hur man arbetar konkret med formativ bedömning i klassrummet

Dweck - minuset och lärande

Han kortade ner det så här enkelt: Fullan - samhället, organisationen, Hattie - rektors roll, Timperley - lärarna , William - undervisningen, Dweck - eleverna.

Vilka elever lyckas i den svenska skolan och vad beror det på? Kan lärarna ha en avgörande roll i detta? 

Ersgård uppehöll sig sedan mest vid Carol S. Dweck och hennes mindset -teorier. Han tog två super-mega-kändisar som exempel.

John McEnroe, världsstjärna i tennis, som var med i Dwecks studie, ägde ett statiskt mindset. Han klarade inte av motgångar trots att han ägde en enorm talang. När han drabbades av motgång i form av skador  eller att han helt enkelt inte lyckades med en setboll, så skyllde han på domaren, bollen, racketen, motspelaren. Han skrek och hade sig på tennisplanen. Han började dricka alkohol och ta droger och sedan var han spelarkarriär över.

Arnold Schwarzenegger däremot, ägde ett dynamiskt mindset. Han hade ingen medfödd talang från början, utan hade övat och tränat sig till sin talang. Och han har lyckats inom alla områden; bodybuilding, skådespelare, guvernör etc.

Beröm därför aldrig talangen hos dina elever utan beröm arbetsinsatsen.

Det här kan lärare göra för att ändra sina elevers mindset:

Först bli medveten om sin egen mindset.

Berätta för eleverna att hjärnan är en muskel som kan utvecklas. Dvs intellekt kan utvecklas.

Ge feedback på ansträngningen, ej på resultatet.

Förstelärare kan göra lärarna medvetna om vilka redskap de kan använda vid bedömning, utan att använda orden bra eller dåligt.

Visa inte som Förstelärare upp saker du lyckats med i kollegiet, det skapar ett statiskt mindset hos kollegorna, " vi är inte bra".

Slutsats: Stora talanger kommer långt med ett dynamiskt mindset.

Mer om mindset i tidigare blogginlägg.

Sista passen handlade om auskultation och teambyggande utifrån Timperley och Susan À Wheelans forskning.

Med auskultation har vi allt att vinna, bara man vågar. Auskultation skapar en lärandekultur och skapar en god skolutveckling. Vid auskultation är tänkandet i fokus.

Inom dessa 8 områden kan auskultation ske:

1. Vad gör pedagogen med sin TID?

2. Vad ser du för MÖJLIGHETER i klassrummet?

3. Du kan få en överblick på RUTINER och STRUKTURER i klassrummet.

4. Vilket SPRÅK används?

5. Hur ser RELATIONERNA ut i klassrummet?

6. Hur är LÄRANDEMILJÖN?

7. MODELLERING Och STÖTTNING

8. FÖRVÄNTNINGAR! Den sista kan delas i två   A: undervisande lärarens förväntningar  B: besökande lärarens förväntningar

Så här skulle en auskultation vad gäller språkutvecklande arbetssätt med nyanlända elever kunna gå till:

- först anordnas workshops i kommunen, sammanlagt 6 halvdagar

- gemensam litteratur läses parallellt med kursen

- auskultationer sker regelbundet

- varje auskultation har sin frågeställning , tex "Vad ser du för stöttning av nyanlända elever i mitt klassrum?".

Från grupp till TEAM.

Ett team är en arbetsgrupp där de gemensamma målen har etablerats och där man har kommit fram till effektiva metoder för att förverkliga målen.

Det har visat sig att det påverkar elevers resultat hur långt en grupp har kommit i sin utveckling.

Fas 1. Här är det artigt och trevligt. Allt prat handlar bara till 40% om arbetet. Det behövs en trygg ledare. För att inte fastna i den här fasen,  vilket 25% gör, krävs även att ledaren medlar.

Fas 2. Här sker opposition och konflikter. Ledaren börjar ifrågasättas, och här fastnar ytterligare 25 %. För att ta sig ur den här fasen krävs konfliktlösningsmetoder.

Fas 3. Ledaren agerar nu på konsultbasis och gruppen är full av tillit och håller på strukturen. Helst ska landningen från grupp till team ta 12 månader för att nå till 

Fas 4. Här är det produktivt och alla längtar till de gemensamma mötena. Ledaren delegerar makten och alla arbetar på. Ett team har bildats.

Gruppens olika faser är inte bara kopplade till elevresultat, här kan man även se kopplingar till hälsa / ohälsa på arbetsplatsen.

Enligt Wheelan är alla tvådagars kickoffer med övernattning att förkasta!!!

Nej, gruppen behöver mer än så, den behöver tid och stöttning och hjälp med att formulera gemensamma mål i Fas 1.

Tack för en givande dag och tack för sällskapet Camilla!

 

SFI kan ha många betydelser

Den här boken finns att beställa gratis och fungerade bra i en undervisningsgrupp år 7-9 på mitt senaste lektionsbesök. SFI, Sportsvenska för invandrare, är uppdelad i 5 kapitel om 5 olika sporter. Utifrån bilder kan man diskutera mycket. På bilden nedan var det lätt för eleverna att identifiera Zlatan, utom för två av flickorna i gruppen. De hade aldrig hört talas om Zlatan. Vi pratade om att killar kramar varandra, vi pratade om herrar och damer och om att deras efternamn står på ryggen. 

Vi startade lektionen med att lära-känna-prata. Ta varje tillfälle i akt när ni har besök i klassrummet att  låta eleverna få presentera sig. Ställ stödfrågor för att föra samtalet vidare. 

Sedan gjorde vi charader om sporter. Alla var uppe och visade med kroppen utan ord. En flicka var mycket osäker och rådfrågade sina kompisar på arabiska vad hon skulle göra, men till slut så gjorde hon skuggboxning och alla kunde gissa på boxning.

Efter genomgång av några vanliga ord och begrepp så följer en lucktext och sedan är en 40-minuterslektion över. 

Jag rekommenderar det här materialet. Det är avskalat men ändå innehållsrikt, och det går att arbeta tematiskt på egen hand. 

Uppgifter som kan följa efter ett kapitel om varje sport:

Skriv om en känd idrottsutövare

Redogör för vilka tecken en domare kan göra och vad de betyder

Gå igenom på vilket sätt sporten är uppbyggd, med serier och Allsvenskan etc

Besök en sportaffär och ta reda på vad sportutrustning för en spelare inom sporten kan kosta

Genusperspektivet, killar och tjejer

Jämförelser med elevernas hemländer och sporter