Timeline

Efter att ha studerat Malalas tidslinje i läromedlet Entre’, ska nu eleverna göra sin egen tidslinje. Först skissar de på en med papper och penna , sedan förs den in i appen Timeliner.

Jag modellerar fram min egen tidslinje under lektionen så eleverna får input i vad som kan tas med på en livslinje samt hur appen fungerar.

Arbetet avslutas med muntlig presentation med stöd av digitalt verktyg.
Vi övar oss då på att ge konstruktiv kritik i form av #twostarsandawish.

                 

Hur får vi in Bygga Svenska i det systematiska kvalitetsarbetet?

Jag själv tänker att materialet från Skolverket behöver vara en naturlig del av undervisningen och bör skrivas in i rutiner för SVA i kommunen. Dessa rutiner ska jag ta fram under våren 2018 som ett uppdrag i projektgruppen för nyanländas lärande. Kom gärna med synpunkter om vad du tycker borde stå med i sådana rutiner. Jag kommer att utgå från Anna Kayas förslag på rutiner som finns att läsa på hennes blogg http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/2017/10/uppratta-rutiner-for-sva-undervisning.html

Det som framkommer på dagens Dialogmöte i Växjö, är att det är rektor/skolchef som måste sanktionera att Bygga svenska blir en del av undervisningen. Det är en sak att SVA-läraren på skolan ser att det här är ett fantastiskt redskap att mäta språkutveckling, men det är ämneslärarna som behöver få exempel på hur de kan stötta och observera för att märka språkutveckling i sina klassrum.

Ett exempel på hur ämnesläraren i historia kan utgå från Bygga svenska i planeringen, vilka observationspunkter kan jag täcka in i arbetsområdet?

Exempel på stöttning samt hur de olika förmågorna ska kunna observeras? Eleverna ska på steg 4 & 5  kunna motivera, analysera och beskriva samband.

Analys av Elevtext. Vi måste öva på att se bortom stavfel och interjektionsfelen. Når budskapet fram?   

Viken var graden av stöttning spelar också in när det gäller bedömningen. Här har Ali återberättat en so-lektion och beskrivit en process. Texten bedöms nå steg 3 Skriva.

http://tidningengymnasiet.se/viktigt-fa-anvanda-modersmalet/

http://tidningengymnasiet.se/spraket-var-det-svaraste/

Om nyanlända på Språkintroduktion, men också om vad som krävs av en elev för att få skolframgång. Det räcker inte bara med en bra organisation och behöriga lärare!

Att ge modellen innan eleven prövar själv

Skrivning pågår i SVA! Vi har läst om flickan Malala i en text ur SVA- läromedlet Entré, där Malala delar med sig av En dag i mitt liv. Utifrån hennes text skulle sedan eleverna skriva under samma tema. De delar texterna med mig på driven och jag ger respons under skrivprocessen i form av två stjärnor och en önskning # twostarsandawish.

Efter sportlovet ska vi öva på gamla nationella prov och påbörja skrivning igen. Då ska eleverna få ge varandra respons #kamratrespons i samma form. Vi ska också öva på andra elevers texter, som jag t ex hittar i materialet Bygga svenska. För att kunna ge respons behöver eleven känna till betygskriterierna för SVA, så dessa ska vi också gå igenom en gång till.

Elevers output visar mig på vilken nivå de befinner sig i språkutvecklingen och jag ser om jag gett dem tillräcklig input i min undervisning. Kanske jag behöver fokusera explicit på någon del av grammatiken eller på hur man bygger upp en text för att den ska bli spännande att läsa.

                                  

                                                   

#gleerups
#malala
#nyanländaslärande
#twostarsandawish

Stöttning före / under / efter lektionen

Den här tankekartan om judendomen konstruerade jag under en lektion i religion, till en elev som behövde bena ut begreppen inom judendomen. Jag la in bilder som stöd, för att komma ihåg genom bildminnet. Tankekartan är gjord i appen Popplet, på en IPad.

Om eleven hade fått detta stöd inför lektionen hade förförståelsen blivit bättre. Om studiehandledaren gått igenom den innan lektionen , på modersmålet, hade eleven kunnat formulera sig på sitt starkaste språk, och visat vilka kunskaper den redan hade om en av världsreligionerna.

Våra nyanlända elever är inte blanka kort när de kommer till svensk skola. Många har redan fått undervisning i detta ämne.

Att stötta genom digitala hjälpmedel. Detta försöker jag förmedla till mina kollegor.

Här har jag radat upp alla begrepp som förekom i texten om judendomen, för att få en överblick. Begreppen kan sedan dras och grupperas om i samtal med eleven.

Jag har skaffat betalversionen av Popplet så att vi ska kunna spara våra popplets, annars försvinner de tyvärr. Man kan klara sig med gratisversionen, men då får man ta en skärmdump och spara bilden istället. 

Elverna lär sig verktyget snabbt. 

Här har en elev samlat fakta om en fotbollsspelare från Syrien.

Studiebesök Skolmottagningsenheten i Kalmar

https://docs.google.com/document/d/1NdB2tTd2qjhlPGEYSEKcGkJV4AvQdLyPfMgpNi1do0g


Mörbylånga kommuns nätverk för SVA- lärare besökte den 11 december Skolmottagningsenheten ( SME) i Kalmar. Här följer minnesanteckningar.

Skolmottagningsenheten ligger i samma lokaler som Djurängsskolan tillfälligt har flyttat in i. De delar matsal bland annat. Vi kom i kontakt med SME i Kalmar genom att vår SKUA- handledare Lena Andre’ arbetar där,  som SVA- lärare,  tillsammans med två kollegor och ett stort antal modersmålslärare.
För tillfället har de 2,6 tjänst i SVA och har undervisning mellan klockan 8-14. Modersmålslärare och studiehandledare finns på plats tillgängliga för kartläggning av nya elever. Dessa har SME som utgångspunkt och åker sedan ut till skolor som har beställt deras tjänster. På SME går elever som har gått bara en dag i skolan upp till 6 veckor. Ibland nivågrupperas gruppen men oftast är de alla tillsammans. Gruppen drar varandra framåt. Nu arbetade de med tema familjen och vi fick lyssna på en redovisning om deras familjer, både på modersmålet och på svenska.  Eleverna är just nu från Sudan, Brasilien, Syrien och några är kurder.

De lägger stor vikt vid kartläggningen och har den som grund för klassplacering ute på skolorna i kommunen. Skolorna ser resultat efter efter att SME inrättades, i form av mer lugn och ro och elever som är färdigkartlagda steg 1 & 2. Sedan är det väldigt beroende av vilket mottagande eleven får och vilka lärare som möter upp i ämnesundervisningen. Skillnaderna är stora på skolorna. Det finns även skillnader i hur ämneslärare, studiehandledare och SVA lärare samarbetar runt eleven. Kalmar kommun har ingen enhetlig blankett för att planera studiehandledning på modersmålet. Detta planerar Mörbylånga kommun att ta fram.

Inför skolstart i ordinarie klass skriver SME en sammanfattning om eleven, vad de sett på lektionerna utvecklingsmässigt, men även socialt. Denna sammanfattning får sedan mottagande rektor och mentor. Detta är lite unikt för SME, att i löpande text beskriva eleven, eleven får en identitet och är inte bara en nyanländ i mängden. SVA- nätverket blev intresserade av ett sådan dokument och Lena ska ge oss en avidentifierad elevs skrivelse under januari. I detta dokument skriver även SVA-lärarna på SME om eleven verkar ha kommande behov av annan instans, som tex specialpedagogik eller om eleven har andra specifika behov.Dokumentet är öppet för vårdnadshavarna. Alla dokument är digitala och på det sättet levande, går att fylla i när man observerat något.
Eleverna på SME har gemensam idrott, ibland åker de till simhallen. Idrotten är så mycket mer än bara själva idrottslektionen, mycket innan och efter att lära sig. Simningen sker pojkar och flickor för sig och de hyr hela lilla bassängen.
Vi fick även träffa Richard Wykman, som är ansvarig rektor för SME. Anledningen till att SME kom till var att Kalmar var tidigt ute med att ta till sig den nya kartläggningslagen och kommunen organiserade sig sedan efter den för att det skulle bli bra ur elevperspektivet. Mottagningsenheter har fått kritik för att de är ytterligare ett stopp på vägen innan eleven får börja ordinarie klass. Kanske en Förberedelseklass väntar på dem innan ordinarie klass.
Det är Richard och skolsekreteraren Anette som har det första samtalet med elev och vårdnadshavare. Då tas det formella upp, har eleven rätt till grundskola, adress, personnummer,eventuella sjukdomar, modersmål etc.
Elevhälsan fanns med i starten av SME, sedan bara periodvis och nu inte alls.

Träffar i nätverket våren 201
Vi fortsätter vårt arbete med att djupdyka i Bygga Svenska. Under våren har vi även fokus på SVA- ämnet och vad som står i kursplanerna. Vi utbyter erfarenheter och gör kooperativa övningar att ta med ut i verksamheten.

Måndag 22 januari klockan 15:30-17 på Skansenskolan. Susann bjuder in till sin nya arbetsplats och har fikat redo klockan 15. Vi ses i personalrummet.

Måndag 26 februari 15:30-17

Måndag 16 april 15:30-17

Måndag 14 maj 15:30-17

Under våren sker ett internat i samband med ett av tillfällena ovan. En så kallad lunch till lunchkonferens. Förslagsvis i maj. Vi bestämmer i gruppen ort och innehåll.
Väl mött i nätverket för SVA 2018!

Susann

Ett gott mottagande

Med inspiration från konferensen Stora Kliv i Linköping och Malmö Stad

här följer :

10 tips för en god mottagning av nyanlända elever i Mörbylånga kommun

Vad Mörbylånga kommuns grundskolor behöver göra och veta för att kunna skapa ett gott mottagande för nyanlända elever (inklusive användbara länkar)

1. Boka ett introduktionsmöte

Det är viktigt att ha en god relation mellan skola, elev och vårdnadshavare från början. Boka därför tidigt ett möte där elev och vårdnadshavare får information om klass- och grupplacering och regler på sin nya skola. Hur går det till att sjukanmäla eleven? Hur får man information om läxor och utflykter? Tänk ut vad familjen kan behöva veta samt boka en tolk via tolkförmedlingen. Här kan din SVA-lärare vara behjälplig.

2. Läs kartläggningsmaterial och Individuell studieplan

Ta del av de kartläggningar som är gjorda av eleven och / eller den individuella studieplanen som är upprättad. Detta för att kunna göra en bra grupplacering och ge eleven den stöttning hen behöver i sin undervisning. Tänk igenom eventuella anpassningar.

3. Avsätt tid för samarbete

Avsätt tid i ditt arbetslag, med kollegor, för att gemensamt planera och genomföra en språk - och kunskapsutvecklande undervisning.

Ta din SKUA-utvecklare till hjälp. Hen kan komma till arbetslaget och ge vägledning runt mottagandet av eleven samt i språk - och kunskapsutvecklande arbete.

SKUA gynnar alla elever i klassrummet. Samarbete mellan samtliga undervisande lärare runt eleven är nödvändigt för att få en helhetsbild av eleven.

Vilka är elevens styrkor? Hur skapar vi en meningsfull skoldag för eleven?

4. Boka ett planeringsmöte med studiehandledaren på modersmålet

Vilket modersmål din elev talar framgår av kartläggningsmaterialet. Finns studiehandledning på det modersmålet? Fråga din rektor.

Det är viktigt att studiehandledningen kommer igång i ett tidigt skede så att eleven missar så lite som möjligt av kunskapsinhämtande.

Gör en plan för studiehandledning.Den finns till för att eleven ska få högre måluppfyllelse.

Arbeta gärna med gemensamma dokument i Drive och Classroom runt eleven och planeringar av lektioner.

5. Anmäl eleven till modersmålsundervisning

Blankett finns för anmälan till modersmålsundervisning och den kan fyllas i så snart eleven har fått uppehållstillstånd, ej under asylprocessen.

Om modersmålet stärks, stärks även individen och det gynnar en andraspråksinlärning, som gynnar en kunskapsinlärning.

Modersmålsundervisningen sker ej under ordinarie skoltid. Den kan även ske i samarbete med andra kommuner.

6. Se över dina digitala hjälpmedel

Mörbylånga kommun har avtal med Inläsningstjänst, ILT, som erbjuder ljudböcker och inlästa läromedel på olika språk.

Din IKT-coach har tips om bra appar och program för språkutveckling.

Hen gör gärna ett lektionsbesök och berättar mer.

7. Ta vara på raster och tid på fritidshemmet

Tänk på att tiden utanför klassrummet är viktig. Elevens sociala inkludering gynnar språkutvecklingen och därmed lärandet.

8. Kartläggning steg 3 samt bedömning av SVA i Bygga Svenska

Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända finns nu  i följande ämnen:biologi, engelska, fysik, historia, kemi, matematik, religionskunskap, teknik.

I bedömningsmaterialet Bygga svenska från Skolverket kan SVA- läraren bedöma utvecklingen i svenska språket i 5 steg. Detta kan vara en vägledning i beslutet  för om eleven ska ha SVA eller svenska.

Kartläggningen i ämnen kan ge viktig vägledning om elevens förmågor och kunskaper. Kartläggningen sker med tolk. Kontakta din SVA-lärare för bokning av tolk.

9. Ta hjälp, av SKUA-utvecklare, projektgruppen för nyanländas lärande, IKT-coach samt Förstelärare i SVA

Ta hjälp av personal i kommunen som arbetar med insatser och stöttning för nyanländas lärande. De erbjuder mötesplatser samt lektions- eller arbetslagsbesök samt kollegialt lärande och enskild coachning.

10. Tänk interkulturellt

Reflektera över vad ett möte med den svenska skolan och dess värden kan innebära för en elev som nu ska skaffa sig en ny läridentitet som elev i svensk skola.

Använd elevens modersmål samt tidigare skol- och livserfarenhet för att skapa ett meningsfullt sammanhang.

Dela gärna med dig av dina bästa tips!

Länkar:

http://kolladinskola.se/1357.aspx Hur tar din skola emot nyanlända?

https://bp.skolverket.se/web/step_3/start kartläggningsmaterial steg 3

https://bp.skolverket.se/web/nyanlandaelever/start Bygga svenska