En akademisk kvart

https://youtu.be/5R5kSJIdJAo

Populärvetenskapliga lunchföreläsningar av forskare på Malmö högskola

Jag har idag lyssnat/sett ovanstående klipp med Clas Olander och hans lunchföreläsning med titeln
"Språk- och kunskapsutveckling - två sidor av samma mynt?"

Kort sammanfattning:

• Istället för problem, se möjligheter. Det finns problem med det svenska språket och det finns problem med landets kunskapsutveckling (PISA).
• det gäller inte bara att förvärva kunskap, eleven ska vara deltagande också
• när man har "fångat in" kunskapen så gäller det att ta steget från periferin in i det centrala, som är deltagandet i en praktik, ex att bli en Malmöbo i praktiken, börja heja på MFF
• kunskap (substantiv) blir kunnande (verb)
• Clas tar sedan ett exempel från naturvetenskapen:

Dessa texter kommer man oftast bara i kontakt med i det naturvetenskapliga klassrummet.

Det finns tre olika nivåer i texterna som eleverna behöver lära sig behärska

1. Ord och begrepp  är ämnesspecifika , även dessa kan delas in i grupper a) de ämnesspecifika begrepp, tex elektrolys,  b)homonymer, kan betyda andra saker i andra sammanhang, tex cykel c) allmänna orden, de som binder samman en text, tex innehåller

Det är orden i c-gruppen som man nu upptäcker är de svåra och som lärare behöver  undervisa om. Utan dem så hänger inte texten samman. Sambandsorden.

Pauline Gibbons har skrivit om deras betydelse i Stärk språket, Stärk tänkandet (2010, s. 241).

Orden benämns konnektorer och eleverna behöver ha tillgång till dem och i vilket sammanhang de ska användas. Detta har Gibbons strukturerat upp i en tabell.

2. Grammatik

I naturvetenskapliga texter finns få adjektiv och verb. Något annat sker i dessa texter, så kallade nominaliseringar, där 14 cm lång blir längden 14 cm

3. Semantiska mönster

Hur beskriver vi det som vi har lärt oss? Vi ska beskriva, förklara och argumentera och här gäller det att veta i vilken genre man rör sig. Naturvetenskapen är mycket multimodal, dvs använder bilder, bildtexter, diagram och formler. Som ni ser på bilden så är en elefant inte bara en individ inom naturvetenskap, utan den är en del av det hela och består av celler! Man rör sig mellan olika nivåer och ser ibland delar av det hela.

Vad betyder alla pilar i våra läroböcker? 85 (!) pilar i en lärobok i NO. Pekar ut delar, visar på en process eller en sekvens mm mm.

Detta behöver vi undervisa explicit om , tänker jag, tolkning av våra multimodala hjälpmedel i läromedelstexter. Lärare behöver också lära mer om detta.