Minnesanteckningar spridningskonferensen Stora Kliv i Linköping 25-26/9-17
Vårt besök i Linköping startade med att besöka mässan i ankomsthallen till Kongresscentrum. Deltagande kommuner delade med sig av sina erfarenheter runt mottagandet av nyanlända elever och arbetet i klassrummen med dessa. Spridningskonferensen har just det namnet, för deltagande kommuner vill sprida sin erfarenhet. På plats fanns Karlstad, Järfälla, Stockholms stad, Varberg, Skellefteå, Örebro, Linköping och Borås. Deltog gjorde även UR och Skolverket. Montrarna besöktes av modersmålslärare, studiehandledare, SVA-lärare, rektorer och enhetschefer samt en och annan från elevhälsan.
Konferensen invigningstalades av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, tidigare chef för Skolverket. Ministern berättade hur regeringen ser på kommuners uppdrag runt mottagande av nyanlända, i tider av lärarbrist, bostadsbrist samt urbanisering. Hon menade att oavsett vad de sitter i Stockholm och bestämmer runt lagar och regleringar, samt betalar ut statsbidrag, så är det i klassrummen i kommunerna som arbetet sker.
Under år 2015 kom cirka 40 000 nyanlända elever i åldrarna 13-18 år till Sverige. Av dessa når endast 20% av pojkarna och 30 % av flickorna ett nationellt program på gymnasiet. Det råder stor risk för arbetslöshet i den här gruppen som ej kommer in, då det visar sig tydligt att ett avslutat nationellt program leder till arbete.
Därför höjs nu anslaget till Nationellt Centrum för svenska som andraspråk ( NC ) i nya budgeten med flera miljoner, just för deras arbete att föra ut ett språkutvecklande arbetssätt i kommunerna. Regeringen hoppas även se effekterna av obligatorisk lovskola.
Gästföreläsare Mats Trondman tog vid
Han är professor i kultursociolog och mest känd för sin barn- och ungdomsforskning
Mats Trondman var 1977 invandrarlärare , ja det hette så, i Olofström. Han undervisade endast 22 år gammal en grupp finska elever på högstadiet. Begreppet integration innefattade på 70-talet endast ungdomars fritid, inte skolan. Hans råd till “ eldsjälarna”i yrket, de som ägnar hela sitt liv kan det synas, åt de nyanlända eleverna och deras familjer, är att fortsätta ha ett varmt hjärta men behålla huvudet kallt. Han gick nämligen in i de här ungdomarnas situation med hela sin kropp och det blev för mycket för honom.
I Olofström kom det att utvecklas en motkultur mot skolan och mellan invandrargrupper, som på så många andra håll i Sverige och världen. Mats ser nu i efterhand att lärarna inte tog tillvara på invandrarkillarnas kunskaper och de sågs som ett kollektiv som skapade problem.
För hur känns det att vara ett problem? “ How does it feel to be a problem.” ( amerikansk sociolog om unga muslimers situation i USA )
Trondmans budskap är tydligt: Vi måste vända trenden och börja se skolan som en möjlighetsstruktur. Nu. Att göra rätt nu är bättre även om resultaten kan vänta med sig och inte syns direkt.
Vad kan vi göra?
Eleverna måste komma till skolan, de måste VILJA komma till skolan
Lärarna i skolan ska bry sig och skapa en god kontakt med eleverna
Eleven behöver jobba dubbelt så hårt i skolan för att komma ifatt
Vi ska aldrig låta elever med migrationserfarenheter ( Mats synonym för nyanlända ) ge upp sin identitet som lärande individer!
Många av de här ungdomarna bollar idag med 3 kulturella identiteter.
Att behålla sin gamla kultur från hemlandet 2. Att bolla med den nya kulturen i Sverige 3. Att börja tappa sin gamla kultur
Detta benämns som den dubbla multikulturella identiteten.
Workshop 1
En jämförelse mellan två kommuners mottagande av nyanlända elever
Varberg och Skellefteå gjorde en gemensam workshop med intressanta jämförelser. Båda var nöjda med sin organisation, men förändringar hade gjorts under resan.
Varberg
Skellefteå
mottagande, hälsosamma och kartläggning 1&2 sker på hemskola , direktintegrering
Mottagningsenhet togs bort i januari 2016
Central enhet för stöd samt organisation av modersmål och studiehandledning
Testar fjärrundervisning med andra kommuner
Anmärkni geväret var antalet timmar per elev med modersmål/stund.handl , de har haft 8 timmar per elev (!) men pga ekonomiska ramar som krympt nu bara (!) 4 timmar per elev, detta fällde elever år 6-9
F-5 direktintegrering
6-9 kommer nyanländ elev till Ankomsten där de läser SVA
Sedan ut till hemskola och Nykomsten, som är deras namn för FBK
Centrala kartläggare är utbildade
Central elevhälsa för nyanlända
Projekt på gång med fjärrstyrs undervisning på modersmålet
ny ansökan om modersmål 2g/ läsår
Utifrån behovsanalys så gjordes en kompetensutveckling för all personal om Interkulturellt förhållningssätt
modersmål/stund.handl. 60 min/elev och vecka
Vid större behov ansöker rektor centralt om mer medel
Workshop 2
Stockholms stad hade tema “ Från vision till verklighet” på,sin workshop
I Stockholm tar numera alla skolor , kommunala, emot nyanlända. Innan var ett antal skolor mottagande skolor, på grund av geografiska läget, cirka 20% av skolorna, nu 100%. Nu får nyanlända bostad i hela stadsdelen, även innerstaden.
Trenden går mot att det inte kommer så många nyanlända till Sverige utan nu kommer de kommunplacerade. Många nyanlända är från EU-länder.
Stockholm har tagit detta krafttag för att minska segregering. Politikerna styr alltså vilken skola de nyanlända ska gå i. På vissa skolor är det trångt och sammanlagt har 18 paviljonger byggts för att tillgodose den minskade segregering och motverka överfulla skolor i förorten.
Stockholm har Start Stockholm, som är en mottagandeenhet som bedrivs av utbildningsförvaltningen. Dit kommer eleven med sin vårdnadshavare för skolplacering och information om svensk skola och skolval. Här sker även hälsoundersökning av skolsköterska. Kartläggning 1& 2 görs.
Stockholm har sedan länge ett resursfördelningssystem baserat på socioekonomiska faktorer och man tilldelas resurser efter en 6-stegsmodell.
Nyanlända från annan kommun direktplaceras.
För skolpersonal anordnar Start Stockholm seminarier och workshops om nyanländas lärande, från år1-gy.
Workshop 3
Karlstad har antagit en ny vision “ Ett nytt VI”. Detta tilltalade oss och vi bytte faktiskt workshop för vi ville höra mer om deras arbete. Detta visade sig vara den bästa workshopen!
Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad har en mottagningsenhet för nyanlända elever, men den fungerar som en stödfunktion. Här ges handledning för rektorer och förskolechefer, här finns elevhälsan, hit kan enskilda pedagoger eller arbetslag vända sig.
De anordnar utbildning inom nyanländas lärande om SKUA, kartläggning och interkulturalitet.
På enheten arbetar erfarna skolledare, SVA-lärare, skolsköterska, kartläggare och modersmålslärare och studiehandledare.
Utvalda skolor från kommunen fanns med på workshopen och berättade om sin resa till ett VI.
Då: en handfull pedagoger som arbetade med nyanländas lärande och allt runtom, de sk eldsjälarna
Nu: en del av det systematiska kvalitetsarbetet men inte med ett fåtal pedagoger som gör jobbet, nu är det VI
Mikael Rundh, Mariebergsskolan. 300 elever, där 10% är nyanlända.
Istället för att benämna SVA, FBK och modersmål, studiehandledning för olika separata verksamheter så har de tagit samlingsnamnet Språkverkstan. Framgångsfaktorer Mikael vill dela med sig av:
Hela personalen måste tänka nytt
Sätt elever med samma modersmål i en klass så långt som möjligt, underlättar för modersmålet
Samordna studiehandledning
Sommarskola/lovskola endast fokus på SVA
Birgitta Vourinen, Vålbergsskolan. En skola i en fd bruksort med hög arbetslöshet och främlingsfientlighet, som hon beskrev det.
Hon ville göra en resa med personalen. Även här fanns en Språkverkstad och hit kommer även elever med svenska som modersmål för att få,språkundervisning, då deras språk är vardagligt, med svag begreppsbildning.
David Larsson, Rudsskolan år 7-9
Innan var det mycket fokus på mottagandet, men nu fokus på det som kommer efter, arbetet i klassrummet. Vad behöver var och en av eleverna? Eleverna ses som NYA elever allihop när de startar sin högstadietid och kommer hit från olika delar av kommunen. Alla ska in i elevhälsan annars missar man tex elever med nyanländ bakgrund som har särskilda behov.
Varje mentor har ansvaret för alla elever och alla lärare är språklärare i sitt ämne, det står i skrivet i planen för skolan.
Linda Calles, Rudsskolan
Istället för att ha en FBK så inrättade vi en språkstödjande enhet.
Kartläggning steg 1&2 sker centralt. Steg 3 i ämnen sker lokalt på skolan och är viktigt för att eleven ska kunna visa kunskaper på sitt eget modersmål.
Hon pratade även om kollektiv stöttning, att starka elever i svenska i klassen stöttar de nyanlända och i modersmålsundervisningen sker samma.
Elevers scheman skrivs i perioder, då stödet inte behöver se samma ut under hela läsåret, vad gäller tex SVA och studiehandledning.
SKUA Karlstad
Här presenterade SKUA-utvecklare i Karlstads kommun hur de organiserat SKUA för all personal.
I augusti i år kallades all personal till Kick-off för att få en gemensam förståelse för det språk- och Kunskapsutvecklande arbetet. SKUA-utvecklare har som uppdrag att utbilda alla Förstelärare i kommunen i SKUA under läsåret. Sedan ska de i sina respektive ämnen som de är Förstelärare i, bilda ämnesgrupper och i de grupperna utbilda ämneslärarna i SKUA. På så sätt når arbetssättet ut till alla pedagoger.
Förstelärarnas har även ett ämnesprojekt där de tillsammans med modersmålslärarna i de olika språken konstruerar tvåspråkiga ämnesordlistor som distribueras ut till ämneslärarna.
Mycket intressant! Och just därför skulle ett studiebesök till Karlstad med vår kommuns projekt- och styrgrupp vara givande.
Workshop 4
Genrepedagogik med Järfälla språkcentrum. Projektet är genomfört av modersmålslärare. Syftet är att minska klyftorna mellan låg- och högpresterande elever samt jämna ut socioekonomiska klyftor.
Modersmålslärare i ryska, somaliska, polska och arabiska berättade om sitt arbete med genrepedagogik från förskolan till gymnasiet. Först gav de en kort inblick i teorierna bakom genrepedagogik.
Det jag tog med mig härifrån var att samla elevernas olika texter i olika genrer i portfolio och att man kan samarbeta i svenska, SVA och modersmål om samma tema, samma textskrivande aktivitet. Pedagogerna visade på många elevexempel. Tex de två somaliska flickorna som återberättade sagan om Bockarna Bruse i rätt miljö, de gick ut i skogen och läraren filmade dem när de berättade sagan. Att skapa rätt miljöer för inlärning.
Modersmålsläraren i polska hade tagit fasta på en saga/legend om staden Krakow, där det sägs finnas en drake. Detta hade lett till att läst faktatexter om staden och tidningsartiklar om människor som sett Draken.
Föreläsning / tankevända med Mustafa Panshiri
“Om du inte blir provocerad av min föreläsning så säg till”
Mustafa är fd polis och den första polisen i Sverige som kommit nyanländ från Afghanistan. Han arbetar nu med ett eget företag om integration, Kreativ integration. På 15 månader har han besökt 144 kommuner och hans mål är att besöka alla landets kommuner.
Vilka är då hans målgrupp? Ensamkommande ungdomar.
Vad behöver vi ta upp för frågor med våra ensamkommande elever?
Jo, att i Sverige har vi yttrandefrihet och religionsfrihet och jämställdhet och dessa går in i varandra.
Men vad betyder dessa begrepp för ensamkommande ungdomar? Man får alltså kritisera en annan religion?
Vad är det för spelregler som gäller i Sverige? Vad har vi för gemensam värdegrund?
Här kom debatten i stora kongressalen i gång, och stundtals var Mustafa ganska hårt ansatt. Men han var van vid det och klarade det galant. De som inte kände att de hade diskuterat nog, inbjöds att komma upp på scenen efteråt för att göra det.
Han ironiserade över en inbjudan han fått till att fira Sveriges nationaldag. Det fanns ingenting på inbjudan som antydde att det var Sveriges nationaldag, ingen flagga eller något i texten. “ Kom och se somalisk och albansk dans vi bjuder på fika.” Mustafa tycker att vi ska visa att vi är svenskar, det förväntar sig de nyanlända som är nyfikna på sitt nya land. Vad sänder det för signaler om vi visar upp somalisk dans? Här var det några damer längst fram som blev väldigt provocerade. Då frågade Mustafa: Är ni miljöpartister också? Ja ni förstår ju själva…..mycket roande föreläsning och så nödvändiga ord
Jim Cummins
Jim Cummins är på Sverigeturne’. Hans senaste bok är nu översatt till svenska “Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid” på originalspråket “ Effective instruction for multilingual learners”.
Dessa minnesanteckningar är nu fritt översatta, som åhörare var det svårt att anteckna och samtidigt lyssna/ översätta. Mina anteckningar blev därför både på engelska och svenska. En intressant iakttagelse bara det!
Jag renskriver i punktform:
Språk anses vara fint att kunna och attityder till franska och spanska är goda. Tyvärr är det inte samma attityder mot våra nyanländas språk. Redan där har de attityder i samhället emot sig.
Om nu inte skolledare tar den senaste forskningen till sig så kommer gapet mellan de som lyckas i samhället och de som misslyckas att öka. Vi måste lära av lärare som lyckats.
Vi måste sluta se elevernas modersmål som en fiende “ L1 is not the enemy “ det är i modersmålet som eleven har tankeredskapen
Att lära sig vardagsspråket på L2 tar 1-2 år, men att lära sig skolspråket upp till 7 år, beroende på hur gammal eleven är när den anländer
Om språket var det enda som eleven skulle lära sig i skolan, så skulle vi inte behöva skicka våra svenska barn i skolan i 12 år, språket får de tidigt, men det är skolspråket vi vill att de ska lära sig, att öka sitt ordförråd och sin kunskap
Här är det stora skillnader mellan låg- och höginkomsttagare, inte bara nyanlända som behöver!
Cummins har många elevexempel med på sin föreläsning, han talar om “identity- texts”, att eleverna tidigt ska producera något som stärker barnens identitet när texten får åhörare, dessa reaktioner på elevens text liksom studsar tillbaka in i elevens identitetsskapande
“ Jag är kapabel till så mycket mer” en elev som kom till Toronto i klass 4 och fick av välvilja av läraren ett block och en ask kritor, för “ hon kan ju inte hänga med på lektionerna”
Scaffolding, stöttning både vid input ( läraren leder lektionen) som vid output ( elevens texter)
Utöka elevens intellektuella horisont
Knyt an som lärare till elevens liv
Språk i alla ämnen
Skolor har nu ett val “ choice”
Skolan har makt. “ power “
Skolan måste nu tänka om och istället för att tänka att flerspråkiga behöver stöd in i den enspråkiga miljön så ska det vara självklart med en flerspråkig miljö
Med små medel kan denna vändning göras
Annars kommer en stor grupp förbli illitterata, de som tillhör de nyanlända och har det svårt socioekonomiskt
“ The dual iceberg” yt-och djupspråk
Språk av olika karaktär har ej separata rum i hjärnan utan vi har ett språkcentra, då borde vi tillåta flerspråkighet i våra skolor, språkcentra samkör data
Om du kommer till Sverige med hög nivå av akademiskt språk på ditt modersmål, hur ser utvecklingen av språket i hjärnan ut vid inlärning av nytt språk? Om du istället kommer med outvecklat akademiskt språk på modersmålet? Här måste skolan kartlägga litteracitet
Nyanlända, inlärare av svenska som andraspråk
låg socioekonomisk bakgrund, fattigdom illitterata familjer
marginaliserade grupper, uteslutna ur samhället över generationer
de förstår inte det nya språket
dålig hälsa tex
låga förväntningar social diskriminering, stereotypiska identiteter
de behöver stöttning och introduktion av CALP
Modersmålet används i stöttning
de behöver komma i kontakt med CALP, ge dem texter
utgå från vardagsnära händelser i undervisningen, introducera CALP
Den här modellen tar jag med mig extra mycket från Jim Cummins två timmar långa föreläsning. Vikman ha elever i klassrummet från någon av varje kolumn, men det finns även svenska elever, eller elever med våra minoritetsspråk som befinner sig här, och så finns de elever som stämmer överens med alla tre kolumner! Här tänker jag tex på romer och även på hazarer från Afghanistan, som är en utsatt folkgrupp där, men som tar med sig den identiteten hit. På våra boenden för ensamkommande ungdomar finns absolut flera som behöver stöttning i alla tre leden.
/ susann vid paddan
