Fina skoltavlor på Alunskolan.
Det är en stor skola till ytan, men med få elever. I år tre finns tex bara två elever. Detta medför att man arbetar åldersintegrerat 2-3 och 5-6.
På morgonen var vi med på Marias tekniklektion. Det var repetition på förra veckans läsning om hur mjölen kommer till våra bord i hemmet. Sedan ny läsning om kilskrift till dagens samhälle med nanoteknik. Mycket intressant innehåll för mig som inte rör mig så mycket med dessa ord och begrepp. Eleverna var fantastiska och förklarade ord och begrepp för varandra med Marias hjälp.
Jag var effektiv och satte genast igång med att skapa en ny "board" på Bitsboard. Jag hann göra en som jag döpte till Mjölkens väg till bordet och en som handlade om orden och begreppen i kapitlet om nanoteknik och kilskrift.
En lektion gick åt till att repetera förra lektionens område och sen läsa den nya texten med de nya orden och begreppen. Jag såg genast en tidsbesparing för både lärare och elever inatt använda ett digitalt hjälpmedel, i detta fallet Bitsboard, som gynnar alla elevers språkutveckling. Nackdelen är då att eleverna jobbar med cromebooks och har inte tillgång till appen, klassrummet var inte heller utrustat med smartboard eller kanon. Men det var på gång, som tur är!
Bitsboard kan här vara ett hjälpmedel som pedagogen kan förbereda innan och lektionen skulle kunna ägnas åt att djupdyka lite mer i innehållet i texten.
Visste ni att grafen ( betoning på sista stavelsen) om till när forskarna med hjälp av tejp (!) började skala bort ett lager atomer i taget oc att utvecklingen nu har kommit så långt att det går att tillverka böjliga mobiltelefoner?! Något som de fått Nobelpriset för. Detta var nytt för mig.
Maria är en mycket påläst teknik/no-lärare som förmedlade sina kunskaper så att alla elever blev intresserade av ämnet. Lassen ska nu börja arbeta i Google Classroom och Maria ska lägga ut lektioner där i förväg så att de kan träna på ord och begrepp innan lektionerna.
Hon blev även intresserad av Bitsboard som hjälpmedel.
Resten av förmiddagen har vi fått vara med Åsa i hennes svenska som andraspråk-lektioner på lågstadiet. Åsa är även speciallärare och det märktes i hennes tydlighet i att på en till en -lektioner lästräna med nya lända elever som för första gången knäcker läskoden på ett främmande modersmål. Hon hade ett varierat arbetssätt med olika moment under de 20 minuter hon arbetade med varje elev.
Efteråt hade vi en intressant diskussion, där jag berättade att jag inte arbetar så mycket individuellt utan mer i grupp. Jag går inte in i mitt SVA -läraruppdrag med speciallärarens glasögon på, utan bygger mer på gruppdynamik och på att förmedla skolspråket och vardagliga situationer som uppstår i skolan. Många av mina elever har redan tagit sig igenom avkodning och ljusning och nu bygger vi på att eleverna ska producera något eget varje lektion. Jag har satt upp ett mål för det här läsåret och det är att ha fokus på "output" istället för "input". Jag vill ge eleverna modeller för att kunna skriva egna texter inom olika genrer. Just nu arbetar vi med faktatexter som även är berättande. Att väva in fakta i en berättande text.
Här kan vi lära av varandra.
Vi ser redan fram emot nästa tillfälle vi besöker Alunskolan och eleverna här. Vid det tillfället kommer jag och Ulrika, som är IKT-coach inom nyanländas lärande, att ha en elevgrupp framför oss. Vi ska skriva en projektbeskrivning för Alunskolan år 1-6 nästa gång vi ses och vi hoppas få återkomma med jämna mellanrum till samma elevgrupp. Tänkbara utvecklingsområden Alunskolan skulle kunna vara: använda IKT som stöd på varje lektion, arbeta språk och Kunskapsutvecklande ( SKUA ) och då går Åsa just nu som enda lärare från Alunskolan SKUA och behöver mandat att föra ut detta arbetssätt till sina kollegor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar