Annica Gärdin är lärarcoach i Stockholm stad och arbetar med SVA och nyanländas lärande. hon är även utbildare i Läslyftets handledarutbildning.
Josefine Rejler arbetar på Lemshaga akademi på Värmdö. Hon är läromedelsförfattare och håller som bäst på att implementera Singapore-math i Sverige.
Första övningen i Utvecklande Lärande Samtal kom nästan direkt i pass 1. Utifrån svartvita vykort utplacerade på borden, skulle vi berätta något om oss själva för bordskamraterna med utgångspunkt från bilden. Direkt efter det följde en par-uppgift. " Vad är du nöjd med i ditt arbete som Förstelärare?" Varje övning fick en tidsangivelse och varje bord hade en tidtagare.
Efter varje muntlig övning följde under hela dagen det så kallade meta-pratet, att samtala om samtalet. Vi gav även ge feedback till den som lyssnat.
" Att ge feedback ger mer än att få feedback."
Annica och Josefine förtydligade att vi bör ha mål för varje samtal eller möte vi har i skolan. Skriv upp målen före samtalet, t ex på ett vitt A4-ark mitt på bordet. Stäm av under samtalet -hur långt har vi nått? Stäm av efteråt - vilka mål nådde vi?
"Vår tid att samtala är viktig."
Nästa pass handlade om att handleda och att coacha kollegor imuppdraget som förstelärare.
Skillnaden dem emellan är att när du handleder erbjuder du din expertkunskap, t ex vid VFU-handledning.
Vi ett coachande samtal stöttar du istället i processen och du och dina kollegor samtalar om äkta situationer. Ni använder er inte av påhittade " cases". Ni håller er även till en samtalsstruktut och coachen stöttar i hela processen, före, under och efter. Ni pratar om önskat läge, hur ska vi nå dit?
Övning som följde: krig ner ditt önskeläge som förstelärare, vad vill jag nå med mitt försteläraruppdrag eller vad vill jag förändra?
Vi dessa samtal kan det behövas ett visuellt stöd och här presenterades NÖHRA-tabellen som ett hjälpmedel.
Denna modell används även inom tex coachning inom träning, av personliga tränare eller coacher i lagidrotter.
"Är alla lärare lika bra? Kan alla lärare bli bättre?".
Jesper Ersgård , gästföreläsare, höll i pass tre, innan lunch. Han har skrivit om de fem stora internationella pedagogikforskarna Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan William och Carol S. dweck i sin bok De fem stora. Han berättar underhållande och på ett träffsäkert sätt om deras forskning och knyter detta till vad den svenska skolan har att förhålla sig till inför framtiden.
Fullan - vad behöver ändras i det svenska samhället
Hattie - vad i skolans värld fungerar och vad ger resultat
Timperley - hur kan lärarnas undervisning utvecklas
William - hur man arbetar konkret med formativ bedömning i klassrummet
Dweck - minuset och lärande
Han kortade ner det så här enkelt: Fullan - samhället, organisationen, Hattie - rektors roll, Timperley - lärarna , William - undervisningen, Dweck - eleverna.
Vilka elever lyckas i den svenska skolan och vad beror det på? Kan lärarna ha en avgörande roll i detta?
Ersgård uppehöll sig sedan mest vid Carol S. Dweck och hennes mindset -teorier. Han tog två super-mega-kändisar som exempel.
John McEnroe, världsstjärna i tennis, som var med i Dwecks studie, ägde ett statiskt mindset. Han klarade inte av motgångar trots att han ägde en enorm talang. När han drabbades av motgång i form av skador eller att han helt enkelt inte lyckades med en setboll, så skyllde han på domaren, bollen, racketen, motspelaren. Han skrek och hade sig på tennisplanen. Han började dricka alkohol och ta droger och sedan var han spelarkarriär över.
Arnold Schwarzenegger däremot, ägde ett dynamiskt mindset. Han hade ingen medfödd talang från början, utan hade övat och tränat sig till sin talang. Och han har lyckats inom alla områden; bodybuilding, skådespelare, guvernör etc.
Beröm därför aldrig talangen hos dina elever utan beröm arbetsinsatsen.
Det här kan lärare göra för att ändra sina elevers mindset:
Först bli medveten om sin egen mindset.
Berätta för eleverna att hjärnan är en muskel som kan utvecklas. Dvs intellekt kan utvecklas.
Ge feedback på ansträngningen, ej på resultatet.
Förstelärare kan göra lärarna medvetna om vilka redskap de kan använda vid bedömning, utan att använda orden bra eller dåligt.
Visa inte som Förstelärare upp saker du lyckats med i kollegiet, det skapar ett statiskt mindset hos kollegorna, " vi är inte bra".
Slutsats: Stora talanger kommer långt med ett dynamiskt mindset.
Mer om mindset i tidigare blogginlägg.
Sista passen handlade om auskultation och teambyggande utifrån Timperley och Susan À Wheelans forskning.
Med auskultation har vi allt att vinna, bara man vågar. Auskultation skapar en lärandekultur och skapar en god skolutveckling. Vid auskultation är tänkandet i fokus.
Inom dessa 8 områden kan auskultation ske:
1. Vad gör pedagogen med sin TID?
2. Vad ser du för MÖJLIGHETER i klassrummet?
3. Du kan få en överblick på RUTINER och STRUKTURER i klassrummet.
4. Vilket SPRÅK används?
5. Hur ser RELATIONERNA ut i klassrummet?
6. Hur är LÄRANDEMILJÖN?
7. MODELLERING Och STÖTTNING
8. FÖRVÄNTNINGAR! Den sista kan delas i två A: undervisande lärarens förväntningar B: besökande lärarens förväntningar
Så här skulle en auskultation vad gäller språkutvecklande arbetssätt med nyanlända elever kunna gå till:
- först anordnas workshops i kommunen, sammanlagt 6 halvdagar
- gemensam litteratur läses parallellt med kursen
- auskultationer sker regelbundet
- varje auskultation har sin frågeställning , tex "Vad ser du för stöttning av nyanlända elever i mitt klassrum?".
Från grupp till TEAM.
Ett team är en arbetsgrupp där de gemensamma målen har etablerats och där man har kommit fram till effektiva metoder för att förverkliga målen.
Det har visat sig att det påverkar elevers resultat hur långt en grupp har kommit i sin utveckling.
Fas 1. Här är det artigt och trevligt. Allt prat handlar bara till 40% om arbetet. Det behövs en trygg ledare. För att inte fastna i den här fasen, vilket 25% gör, krävs även att ledaren medlar.
Fas 2. Här sker opposition och konflikter. Ledaren börjar ifrågasättas, och här fastnar ytterligare 25 %. För att ta sig ur den här fasen krävs konfliktlösningsmetoder.
Fas 3. Ledaren agerar nu på konsultbasis och gruppen är full av tillit och håller på strukturen. Helst ska landningen från grupp till team ta 12 månader för att nå till
Fas 4. Här är det produktivt och alla längtar till de gemensamma mötena. Ledaren delegerar makten och alla arbetar på. Ett team har bildats.
Gruppens olika faser är inte bara kopplade till elevresultat, här kan man även se kopplingar till hälsa / ohälsa på arbetsplatsen.
Enligt Wheelan är alla tvådagars kickoffer med övernattning att förkasta!!!
Nej, gruppen behöver mer än så, den behöver tid och stöttning och hjälp med att formulera gemensamma mål i Fas 1.
Tack för en givande dag och tack för sällskapet Camilla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar