Har idag besökt en skola i kommunen och fått möta underbara elever i förberedelseklass och i sva-undervisning.
De kämpar på varje dag för att lära sig det svenska språket och för att komma in i det svenska samhället.
De kämpar på varje dag för att lära sig det svenska språket och för att komma in i det svenska samhället.
Pedagogerna runt dessa elever har inte alltid de bästa förutsättningarna. En av lärarna hade inget eget klassrum att vara i, utan fick hoppa runt där det var ledigt.
Många klassrum har inte den IKT-utrustning man skulle önska, t ex ingen Smartboard.
Många klassrum har inte den IKT-utrustning man skulle önska, t ex ingen Smartboard.
Ett av dagens möten var med två elever jag hade i sommarskolan 2016. När jag kom in i klassrummet satt de djupt försjunkna i sina Chromebook och jobbade med Google translate för att skapa en text. Vid ett tillfälle tog en av killarna av sig hörlurarna och så passade jag på att höra hur det var med dem och hur det gick med svenskan. Sedan kom inte hörlurarna på mer den lektionen. Vi jobbade fram en text tillsammans. Jag bad dem säga mening för mening och vi lyssnade på hur det lät på svenska innan de skrev ner det. Efter ett tag började de öppna sig mer och ville visa en film på Youtube där en av dem visade en dans från Afghanistan. Att spela in och dansa var en läxa de fått i ämnet idrott. Vi tittar på hela youtubeklippet och det är en traditionell dans som sker i en annorlunda miljö. På en flyktingförläggning i Sverige.
Det är i det personliga mötet med våra nyanlända elever som interkulturellt utbyte kan ske. Pojken berättar om fester i Afghanistan " We were always dancing" och han ser lycklig ut. Jag berättar om att i min familj dansar vi också ofta, i hemmet. Det är vår kultur.
Den andra killen tycker inte om att dansa. Han ser inte riktigt fram emot idrottsläxan där han ska framföra en dans.
Våra nyanlända elever är en heterogen grupp och alla har sin kultur med sig från hemlandet. Genom att visa intresse för den och genom att visa respekt för deras person kan vi se fram emot många utvecklande interkulturella möten i förskolan och skolan.
https://youtu.be/AKJueNp4rHg
Afghanska flickor i kör. De sjunger (fritt översatt från engelskan) " Jag är inte någon annans docka"
"jag förvandlar stenar till stjärnor" "Jag kan blomma på egen hand"
https://youtu.be/dIHD3y_rDmo?list=RDQMsAbzrItTEhw
Personlig favorit.
Det är i det personliga mötet med våra nyanlända elever som interkulturellt utbyte kan ske. Pojken berättar om fester i Afghanistan " We were always dancing" och han ser lycklig ut. Jag berättar om att i min familj dansar vi också ofta, i hemmet. Det är vår kultur.
Den andra killen tycker inte om att dansa. Han ser inte riktigt fram emot idrottsläxan där han ska framföra en dans.
Våra nyanlända elever är en heterogen grupp och alla har sin kultur med sig från hemlandet. Genom att visa intresse för den och genom att visa respekt för deras person kan vi se fram emot många utvecklande interkulturella möten i förskolan och skolan.
https://youtu.be/AKJueNp4rHg
Afghanska flickor i kör. De sjunger (fritt översatt från engelskan) " Jag är inte någon annans docka"
"jag förvandlar stenar till stjärnor" "Jag kan blomma på egen hand"
https://youtu.be/dIHD3y_rDmo?list=RDQMsAbzrItTEhw
Personlig favorit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar