Idag fick jag klartecken från rektor att vi kunde anställa vår första språkstödjare på skolan!
Det är en elev som är i behov av språkligt stöd på sitt modersmål på raster och på lektioner för att kunna fungera bra i gruppen. När jag meddelade den berörda språkstödjaren blev det ett känslosamt ögonblick. Hen har fått ett erkännande i det svenska samhället och ett jobb!
Från att ha varit språkpraktikant och ny i Sverige, till att få en anställning!
Jag känner att vi nu prövar den nya organisationen, som ska föreslås till ledningsgruppen i maj månad, för ett mottagande av nyanlända i kommunen. Vi vågar anställa språkstödjare och de arbetar efter behov, där de behövs bäst.
Språkstödjaren , som kan vara en bro/ brygga in i samhället/skolan.
Jag skriver "vågar anställa" för man skulle lika gärna från ledningen ha sagt att pedagogerna får lösa det med de medel som finns till hands. Och vi skulle ha klarat att göra ett vattentätt schema runt eleven, med lektioner varvat med raster och skolfritidstid.
Men det vi hade missat var hur vi kan kommunicera med eleven innan konflikterna sker eller hur vi skulle tala med eleven om hur det känns när den gör på ett visst sätt.
Ser fram emot imorgon. Då är det en ny dag i förberedelseklass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar